Boktips: Traumamedvetenhet i förskolan
Anna Hellberg Björklunds bok om traumamedvetenhet bidrar med både praktisk och teoretisk kunskap om ett ämne som är högst aktuellt i dagens förskola. Förskoleforum har fått en pratstund med författaren.
Hur fick du idén att skriva boken Traumamedvetenhet i förskolan?
Idén fick jag när jag deltog i en utbildning i traumamedveten omsorg genom Rädda Barnen. Utbildningen leddes av de australiensiska psykologerna Howard Bath och Diana Boswell, och jag tänkte direkt att denna kunskap måste översättas till förskolans kontext. Förskolan är ju barnens andra stora värld, vid sidan av hemmet.
Varför var det viktigt att skriva boken?
Hösten 2016 gick det 501 000 barn i Sveriges förskolor, och vi vet att ca 10 procent av dessa upplever eller bevittnar våld i hemmet, och 5 procent på regelbunden basis. Dessutom finns det många barn som flytt till Sverige och är särskilt utsatta, liksom att barn kan vara utsatta av andra anledningar.
I korthet – i förskolan går många barn som är utsatta för svåra påfrestningar. Och hur behöver vi bemöta dem för att de ska känna sig trygga och kunna ge sig hän allt i allt det som verksamheten erbjuder? Det har känts som en oerhört viktigt ämne att skriva om.
Vad har du själv lärt dig under arbetets gång?
Jag har fått en djupare kunskap om hur trauma och svåra påfrestningar kan påverka ett litet barn och dess hjärnas utveckling på djupet, och jag har lärt mig att översätta denna kunskap till förskolans kontext och uppdrag. Och jag har framför allt – om och om igen – påmints om den stora potential till läkning och återhämtning som finns hos utsatta barn i förskolans kontext och i relation till pedagoger. Det är en oerhörd kraft som jag skulle vilja att det blir en ännu större medvetenhet kring.
Vilka reaktioner har boken väckt?
”Äntligen!” har jag fått höra. ”Vi vet alldeles för lite i förskolan om hur trauma påverkar barn”, har andra sagt. Även om många pedagoger är intuitivt duktiga på att möta barn som har ett extra behov av lyhörd omsorg, kan boken förhoppningsvis ge en teoretisk förankring till ett redan pågående arbete. Jag hoppas också att den ska väcka intresse och ge ny förståelse för hur vi kan anpassa lärmiljöerna till särskilt utsatta barns behov.
Vad läser du själv just nu?
Jag läser ”Att bryta mönster” – om kränkningar i förskolan. Det är en antologi med Margareta Öhman som redaktör, och så läser jag Liv till varje pris av Kristina Sandberg.