Maria
Wassrin
Publicerat 2017-10-23
Maria Wassrin har arbetat länge inom förskolan, som barnskötare, förskollärare och förskolechef. En period arbetade hon även som sångare. När hon började forska 2010 förde hon samman dessa områden: förskola och musik.
Vem är du?
– Jag kommer från Östergötland från början, men har bott i Stockholm i 20 år nu. I november 2016 disputerade jag med avhandlingen Towards Musicking in a Public Sphere – 1-3 year olds and music pedagogues negotiating a music didactic identity in a Swedish preschool.
Hur kommer det sig att du blev forskare?
– Att börja forska var verkligen inte något som jag hade planerat eller ens trott skulle vara möjligt för mig att göra. Det har vuxit fram succesivt. Intresset för att forska väcktes när jag läste till lärare i Göteborg. En del texter som jag mötte där gav mig verkligen aha-upplevelser, exempelvis litteratur om hur förskolans funktion skilt sig åt under olika tider p.g.a. samhällets behov och olika politiska strömningar.
– Plötsligt blev det möjligt att titta på saker runt omkring sig med en mer kritisk blick – saker och ting skulle kunna vara på helt andra sätt. De är varken naturgivna eller neutrala – något som ger hopp och som startar upp kreativa tankeprocesser. När mina tankar möter andras tankar i samtal eller text skapas ny kunskap om ämnet jag studerar.
Vad gör du på din fritid?
– Även på fritiden är mitt intresse musik och jag gillar att sjunga gospel. Annars är jag mest på landet och pysslar om mina rosor. De behöver mycket kärlek nu efter att ha blivit svårt försummade under doktorandtiden. Att umgås med familj och vänner är andra saker jag prioriterar, gärna i kombination med att basta och bada naken i kalla sjöar.
Om forskningen
Berätta om din forskning!
– Min avhandling handlar om hur 1–3 åringar och musikpedagoger förhandlar fram musikämnet i förskolan, inte bara i aktiviteten här och nu, utan pedagogernas syn på barnet och på musik som fenomen påverkar också hur ämnet blir till i praktiken.
– Jag tittar särskilt på vad i en specifik iscensättning av musikämnet som eventuellt ökar barns delaktighet och aktörskap i aktiviteten. Utifrån mina analyser av en experimentell förskolemusikpraktik diskuterar jag också hur man kan förstå musik som ett språk för medborgarskapande för de yngsta medlemmarna i samhället.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Dels tänker jag att resultaten kan vara ögonöppnare för att musik på förskola kan göras på en massa olika sätt, vilka alla erbjuder olika grad av delaktighet för barnen. Eftersom begrepp som t.ex. delaktighet kan fyllas med olika innehåll och därför behöver problematiseras, vilket jag gör i avhandlingen, så tänker jag att på samma sätt behöver pedagoger förhålla sig till olika begrepp. Jag tror att vi inom förskolan behöver bli bättre på att definiera de begrepp vi använder oss av. Vad lägger just du exempelvis in i begreppet delaktighet i relation till en specifik ålder, barngrupp, eller situation?
– En väldigt praktisk lärdom från studierna är också hur en fungerande musikmiljö och musikverksamhet kan byggas upp och det tänker jag kan inspirera förskolor till att pröva själva. Här är det viktigt att förtydliga att jag inte menar att man ska kopiera någon annan förskolas metoder, eftersom det lätt kan bli ett utanpåverk. Istället menar jag att man ska börja i barnsynen och synen på musik, eftersom dessa påverkar hur musikaktiviteter iscensätts i förskolan och man bör därför starta med att reflektera över dem, för att sedan förändra verksamheten i linje med vad man kommer fram till i arbetslaget. För att vidareutveckla musikämnet på förskolan så tror jag att det behövs en ny blick på barnet i relation till musik.
– En annan sak som kan vara viktig att påpeka är att musikpedagogerna som jag följde var mycket kunniga i musik och hade en stor repertoar av sånger och lekar att erbjuda barnen. Detta pekar på att pedagoger som inte har så stor kunskap i och om musik kanske behöver förkovra sig i det och exempelvis söka nytt material. Det är samma sak som att vi tar reda på hur vulkaner fungerar eller vad speciella djur äter, när vi arbetar med olika ämnen med barnen på förskolan.
Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?
– Jag fortsätter på spåret som handlar om de yngsta barnens delaktighet i situationer som innehåller musik, exempelvis kommer jag att skriva mer om musikalisk improvisation ur ett maktperspektiv med fokus på pedagogens roll i processen.
– Ett led i det är också att titta närmare på olika sätt att lägga upp musikundervisning på förskoleprogram, både i Sverige och internationellt. Jag tror att mitt fortsatta arbete kommer att ha lika stor inriktning på empiriska studier som på att generera ny teori – dvs. lite förenklat: hur vi kan tänka på nya sätt om barn och musik på förskola.
Vad arbetar du med annars?
– Just nu arbetar jag på Stockholms universitet som lärarutbildare, där jag bl.a. undervisar blivande förskollärare i musik och handleder studenter i självständigt arbete.
Läs avhandlingen
Skrivet av Lotte Mjöberg.
