Rasmus

Riad

Publicerat 2025-10-21

Skrivet av Lotte Mjöberg

Hej Riad, berätta lite om dig själv! 

– Jag är född och uppvuxen i södra Stockholm och bor där även i dag. Jag studerade på logopedprogrammet vid universitetet i Uppsala och arbetade sedan bland annat som skollogoped. Där kom jag i kontakt med specialpedagogik. Jag insåg att jag behövde fördjupa mig för att förstå mer och började läsa kurser på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Jag blev doktorand där och 2024 disputerade jag och blev doktor i specialpedagogik med avhandlingen Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention. 

Berätta om din forskning!  

– Min forskning handlar om en metod för bokläsning i förskolan, dialogic reading, som har sin grund i USA. På svenska kallar jag och mina kollegor metoden för högläsning med mer dialog. Det handlar om att skapa mer samtal kring bokläsningen. Den som läser förbereder frågor och är lyhörd för barnens inspel kring berättelsen och uppmuntrar till dialog. Det finns med andra ord en struktur med frågor som uppmuntrar till samtal kring innehållet, samtidigt som det finns utrymme för barnen att uttrycka sina erfarenheter och tankar. Det som tilltalar mig med metoden är att den bygger på bokläsning som redan finns i förskolemiljön. Med tillägget att extra fokus läggs på att engagera barnen i läsningen och att ge dem möjlighet att utveckla sitt språk. 

– Inom min forskning kring högläsning med mer dialog fick tio förskolepedagoger lära sig metoden. Sedan deltog 85 barn i boksamtal i smågrupper med fyra till åtta barn. Alla barn som deltog i studien var erbjudna 25 boksamtal. Cirka 60 procent av barnen som deltog hade vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. 

– För att få en uppfattning om barnens språkliga förmåga mätte vi deras ordförråd och berättarförmåga och hur förmågorna utvecklades i samband med bokläsningen. Barnen fick också berätta hur de uppfattade sitt välmående i förskolemiljön i relation till exempelvis kamrater, förskolegården och pedagogen. För att mäta välmåendet utgick vi från en barnanpassad enkät från Storbritannien som vi översatte och anpassade till svenska förutsättningar. 

Vad säger forskningsresultaten?    

– Vi kunde se en förbättrad språkförmåga efter att barnen hade deltagit i bokläsningen. Den tydligaste utvecklingen gällde ordförråd men det fanns även tecken på att barnens berättarförmåga hade stärkts. Resultaten visar att relativt korta, systematiska insatser med högläsning med mer dialog kan göra skillnad för barns språkutveckling. Vi analyserade också de barn med annan språkbakgrund för sig och kunde se att grupperna hade liknande progression oavsett vårdnadshavares språkbakgrund. 

– Barnens självskattade välmående i förskolemiljön förhöll sig stabilt under studien. Att utgå från barnens självupplevda välmående är relativt ovanligt inom forskningen och är något jag tror kan bidra med viktig information i praktiken om frågorna och svaren hanteras med varsamhet. 

– Det var på ett sätt förvånande att det gick att uppnå mätbara förbättringar inom språkutveckling efter en så pass koncentrerad insats. Samtidigt var det glädjande att höra pedagogernas vittnesmål om att barnen verkade uppskatta boksamtalen vilket kan ha bidragit till engagemanget och språkutvecklingen. 

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?  

– Det finns flera möjliga sätt att använda forskningen både som språngbräda och bollplank. För pedagoger kan studierna fungera som en språngbräda för att utveckla högläsningen i förskolan. Det vi visar är att struktur och systematik kan bidra till barnens språkutveckling samtidigt som metoden är lekfull och mottaglig för barnens inspel. 

– För rektorer kan forskningen vara ett bollplank eftersom vi tydligt visar vilka strukturer vi införde för att genomföra bokläsningen. Pedagogerna erbjöds stöd för att utveckla högläsning med mer dialog. Det handlade om träning och tid för uppgiften samt konkret feedback från specialpedagogerna på utförandet. För att kunna erbjuda tid och feedback vid fortbildning är det förstås viktigt att rektorerna ger förutsättningar för det. 

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne? 

– Det finns några studier kvar att publicera som kommer att färdigställas. Och det är roligt att det finns ett stort intresse för forskningen. Flera har hört av sig både angående presentationer och mer konkreta aktiviteter som prova-på vid utvecklingsdagar för kommuner och skolhuvudmän. Det är även flera som har varit nyfikna på att själva starta upp bokläsningsprojekt inom antingen en kommun eller en förskoleförvaltning. 

Vad är det roligaste med forskaryrket?  

– Det finns flera saker jag uppskattar inom forskaryrket, jag tror att det är den ständiga processen som intresserar mig. Det finns hela tiden något nytt att lära sig eller att upptäcka.

– Jag tycker också att det är tillfredställande att läsa artiklar. De ger inblick i smarta lösningar samtidigt som de ger hopp om att det hela tiden pågår framsteg.  

Vad jobbar du med i dag? 

– Jag har fortsatt min forskargärning vid Skolforskningsinstitutet där jag arbetar med att sammanställda relevant forskning för yrkesverksamma inom skolväsendet. I övrigt har jag skrivit ett bokkapitel på svenska om ”Högläsning med mer dialog”. 

Vad gör du på fritiden?  

– När jag är ledig kopplar jag av genom att röra på mig och umgås med familj och vänner. Under säsong går jag och min familj på fotbollsmatcher. Om det finns tid över läser jag gärna en bok. Ofta läser jag för mitt barn istället för min egen bok men det har å andra sidan väckt mitt intresse för barnböcker. 

Läs mer

Rasmus Riads avhandling: Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention 

Länk till Rasmus Riads bokkapitel: Stöd för språkutveckling genom mer dialog: förberedelser och genomförande av högläsning i förskolan