Grönskans betydelse för barns hälsa
Barn i Sverige spenderar allt mindre tid i naturen. Därför behöver förskolor erbjuda rika gröna lekmiljöer. Så här säger forskningen.
Redan för 20 år sedan myntade journalisten Richard Louv begreppet Nature Deficit Disorder som en metafor för att beskriva de utmaningar som kommer med att vi tappat kontakten med naturen.
Situationen här i Sverige har inte blivit bättre sedan dess. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten har andelen barn som varje dag vistas i grönområden minskat betydligt över tid, från 78 procent 2003 till 49 procent 2019.
Barn med utrikesfödda vårdnadshavare och barn som bor trångt vistas mer sällan i grönområden jämfört med andra barn.
Skapa gröna utemiljöer på förskolan
För att motverka denna brist behöver vi, förutom att ta oss ut till naturområden i större utsträckning, också skapa rika gröna utemiljöer vid förskolor eftersom barn spenderar stor del av sin vakna tid där.
Forskning visar att daglig kontakt med gröna, naturliga lekmiljöer har flera positiva effekter på barn, både fysiskt och mentalt. Förra året gav Folkhälsomyndigheten ut en kunskapssammanställning, ”Grönskans kvaliteter för barns hälsa” för att synliggöra vilka värden grönska har för barn. Denna artikel sammanfattar några av de viktigaste aspekterna med grönska i förskolans utemiljö.
Mer fysisk aktivitet och bättre förmåga att koncentrera sig
Grönska uppmuntrar barn att vara mer fysiskt aktiva. Lek i rika naturliga utomhusmiljöer ger barn möjlighet att springa, klättra och utforska, vilket främjar deras fysiska hälsa. Dessutom har barn som vistas i gröna miljöer bättre koncentrationsförmåga eftersom natur ger återhämtning och därmed förbättrar fokus och uppmärksamhet. Det kan gynna barns lärande och utveckling.
Lek i naturliga miljöer som är varierade med ojämn terräng, främjar barnens motoriska färdigheter genom att de klättrar, hoppar och balanserar på naturliga hinder. Då utvecklas deras koordination och styrka.
Föränderliga miljöer stimulerar fantasilek
Social interaktion och utveckling bland barn främjas av grönområden. I naturliga miljöer finns gott om löst lekmaterial som kan fungera som rekvisita i leken. Det finns en naturlig rumslighet som stimulerar barns kreativitet och därför ger barn möjlighet att samarbeta, kommunicera och bygga relationer med sina kamrater på ett naturligt sätt.
Gröna föränderliga miljöer stödjer på så vis även barnens kognitiva utveckling och lärande, då miljön kan bidra till att barnen tränar sig på att lösa problem och utveckla sin kreativitet.
Grönska och naturliga miljöer stimulerar också barnens fantasi och kreativitet genom att erbjuda en varierad och inspirerande miljö för lek och lärande.
Mental hälsa och välbefinnande förbättras av både lek och grönska. Att vara utomhus i naturliga miljöer kan minska känslor av ångest och depression och öka känslor av lycka och tillfredsställelse. Genom leken kan barn bearbeta sina upplevelser och skapa en känsla av kontroll.
Fysiska hälsovärden
Kontakt med naturliga miljöer i vardagen kan dessutom stärka barnens immunförsvar, då exponering för olika mikroorganismer hjälper till att bygga upp ett starkare och mer motståndskraftigt immunförsvar.
Grönområden bidrar till renare luft vilket är fördelaktigt för barns hälsa. Träd och växter hjälper till att filtrera bort föroreningar och förbättra luftkvaliteten. Träd och buskar, framför allt vintergröna växter, kan fungera som en barriär mot luftföroreningar.
Barn som vistas utomhus tenderar att sova bättre på nätterna då den friska luften, dagsljuset och den fysiska aktiviteten kan bidra till en bättre och mer återhämtande sömn.
Skugga från träd och växter hjälper till att skydda barn från skadlig UV-strålning. Det minskar risken för solskador och hudcancer. Grönska erbjuder naturligt skydd mot solen och kan bidra till att hålla temperaturen lägre och mer behaglig, något som är särskilt viktigt under varma dagar. Det skapar en mer komfortabel miljö för lek och aktivitet.
Ökat värde över tid
Lekutrustning erbjuder initialt spänning och nyhet men dess attraktionskraft minskar gradvis. Grönområden däremot fortsätter att stimulera och engagera barn genom att erbjuda nya upptäckter och möjligheter för lek och utforskning. Växterna blir kraftigare och större över tid och det gör att deras lekvärde ökar med tiden.
Förskolegårdar som är gröna och levande erbjuder långsiktiga fördelar för barns lek och utveckling. Genom att prioritera gröna miljöer i förskolans utemiljö kan vi säkerställa att barn har tillgång till inspirerande och hälsosamma lekmiljöer som främjar deras välbefinnande och utveckling över tid.
Att prioritera gröna utemiljöer på förskolor är en investering i våra barns framtid och välbefinnande. För varje satsad krona på gröna åtgärder i utemiljön får vi minst tre kronor tillbaka utifrån en samhällsekonomisk kalkyl.
Läs vidare
Folkhälsomyndigheten (2021). Miljöhälsorapport 2021 – Barns miljörelaterade hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2024). Grönskans kvaliteter för barns hälsa - Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster.
Louv, Richard (2005). Last child in the woods.
Grunewald, Rob (2024). How green schoolyards create economic value.
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelserna (2024). Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan.
Vinjettbild: Shutterstock
