Katarina Ribaeus

Katarina
Ribaeus

Lektor i pedagogiskt arbete
Verksam vid
Karlstads universitet

Katarina Ribaeus avhandling handlar om förskolans demokratiuppdrag. Hur det kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar men också genom barnens agerande. Hon ville utveckla ny kunskap om hur förskolans demokratiuppdrag kan se ut i förskolans praktik, och vilka demokratiska subjekt som förskollärarnas arbete syftar till att stödja och utveckla.

Berätta lite om dig själv.

Jag utbildade mig till förskollärare i Stockholm i slutet av 1980-talet. Under våren 2014 disputerade jag med avhandlingen Demokratiuppdrag i förskolan vid Karlstads universitet. För närvarande är jag anställd som lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Varför blev du forskare?

Efter ett antal år i förskolläraryrket började jag att läsa på lärarhögskolan igen. Det var väldigt intressant och jag blev också uppmuntrad att söka mig vidare inom akademin. Efter ytterligare studier i bland annat genusvetenskap, tog jag steget att söka en doktorandtjänst i pedagogiskt arbete. Jag hade aldrig funderat på att forskarutbildningen kunde vara för mig, men insåg snart att forskande förskollärare verkligen behövs!

Vad forskar du om?

Jag har forskat om hur förskollärare arbetar med förskolans demokratiuppdrag. Mitt intresse för demokrati har genomsyrat mitt arbete under många år. En av de avgörande händelser som jag ser som viktig för mitt intresse, handlar om en föreläsning jag lyssnade på. Det var en forskare som berättade om hur han varit ute och föreläst om demokrati för skolchefer och lärare. Han talade om den starka konsensus som rådde kring att demokrati var ett eftersträvansvärt och viktigt mål i skolan. När han frågade dem om hur de arbetade med demokrati så blev det tyst. Jag hade själv arbetat länge som förskollärare och började ställa mig frågor om hur det såg ut där. Hur arbetade förskollärare med olika aspekter av demokrati?

Vad säger forskningsresultaten?

Resultaten visar att förskollärarna framförallt förstår demokratiuppdrag i förskolan som en fråga om barns möjligheter till inflytande – alltså ett villkorat inflytande. Barnen tar, inom ramen för de villkor som ställs upp, vara på de möjligheter till inflytande som ges. Bland annat genom att ta egna initiativ, göra motstånd under planerade aktiviteter och utmana de regler som finns på förskolan. Analysen visar också att förskollärarna har en komplex syn på det demokratiska subjekt som eftersträvas. Det ses som individualistiskt ur vissa aspekter, barnen ska kunna stå för sina egna åsikter. Det ses som socialt, barnen ska lära sig att lyssna på andra. Det ses också som politiskt, barnen ska kunna vara med och påverka verksamheten genom att själva handla.

Framförallt tänker jag mig att det är förskollärare som har användning av mina resultat. Resultaten handlar om hur vi arbetar med de olika uppdrag som förskolan har. I avhandlingen syns det en tydlig skillnad mellan hur förskollärarna önskar att deras arbete med demokratiuppdrag i förskolan ska se ut och hur de sedan upplever att det tar sig uttryck. De upplever att mål som rör barns inflytande mest blir ord på ett papper som sedan inte levandegörs i praktiken. Resultaten visar att förskollärarna trots allt tar sig an förskolans demokratiuppdrag och att det framförallt kommer till uttryck i deras vardagliga förhållningssätt. Det är därför viktigt att verkligen analysera det arbete som görs.

Hur ska du fortsätta med ditt forskningsämne?

För tillfället arbetar jag på förskollärarutbildningen och med utbildning av lokala lärarutbildare. Här får jag bland annat dela med mig av mina erfarenheter av att forska. Jag skulle gärna gå vidare med några idéer, grundar sig i den tydliga skillnad som förskollärarna upplever kring hur de önskar att deras arbete med demokratuppdrag i förskolan ska se ut och hur de sedan upplever att det tar sig uttryck.

Jag ser minst två olika spår som skulle vara intressanta att följa när det kommer till framtida forskning. Det ena skulle vara att mer specifikt försöka undersöka vad det är som gör att förskollärarna inte upplever att mål omsätts till handling. Det andra spåret handlar om barnen och deras upplevelser av demokrati i förskolan. I båda fallen skulle min egenutvecklade analysmodell Institutionella demokratihändelser är detta kunna prövas. Kanske är det så att förskollärarna strävar mot att fostra och utbilda ett demokratiskt subjekt i sitt tal och ett annat i sina handlingar? Kanske är det just barnens idéer om sin delaktighet och sitt inflytande som saknas?

Vad gör du när du inte forskar?

Jag har tre barn och ett barnbarn, så även på min fritid handlar det mycket om barn. Två av mina döttrar läser dessutom till förskollärare respektive lärare så det blir många, långa diskussioner om barn och utbildning. I och med att mitt barnbarn föddes har jag också fått ytterligare ett perspektiv på barn och barndom som mormor. Att följa hans inträde i världen är en spännande resa, men reser också nya frågor kring barns villkor och möjligheter att delta i en förskoleverksamhet med god kvalitet.

Läs mer

Här hittar du avhandlingen i fulltext

Jag har även skrivit en tidigare artikel på Förskoleforum, läs den här.

Foto: Cathrine A. Busch