Nationella minoriteter – en del i kvalitetsarbetet
Trots att skrivelserna om nationella minoriteter är tydliga i läroplanen är det ett område som inte sällan glöms bort eller prioriteras ner på många förskolor i Sverige. Detta har förskoleförvaltningen i Borås bestämt sig för att ändra på.
I dag finns en omfattande lagstiftning som lyfter de nationella minoriteternas rättigheter: minoritetslagen, barnkonventionen, språklagen och förstås skollag och läroplan. Utifrån lagstiftningens tydliga krav borde det kanske ha hänt lite mer i förskolan, eller? Vi ställer frågan till Ing-Marie Samuelsson, chef för avdelningen för kvalitet och utveckling på förskoleförvaltningen i Borås.
– Absolut! Det borde det ha gjort, men det är en sak att lagen säger att det ska göras och en helt annan sak som handlar om hur det ska gå till i praktiken. Då behövs en förståelse om varför och hur det ska genomföras. Jag tänker att man behöver börja med att bygga en systematik för att få det att hända. Det är en första förutsättning för att en hållbar förändring ska kunna ske i praktiken.
Kartläggning och analys leder till prioriteringar
Förskoleförvaltningen i Borås bildades 2017. Sedan dess har det systematiska kvalitetsarbetet utvecklats och justerats efter hand.
I dag bygger modellen på att varje rektor ansvarar för att göra en analys av den egna verksamheten och ta fram en verksamhetsplan. Utifrån dessa underlag och kvalitetsdialoger med varje rektor vaskar huvudmannen fram vilka prioriterade områden som det bedöms att förskolor kan behöva stöd i för att utveckla sin kvalitet.
– Vi har sett att det inte skedde tillräckligt mycket arbete kopplat till läroplansområdet nationella minoriteter. Det var tydligt att både ledare och medarbetare hade för lite kunskap om området. När det blir så pass tydligt att det saknas kunskap är det ett enkelt beslut för huvudmannen att forma och erbjuda stöd för att höja kvaliteten. För oss har det varit viktigt att först definiera och förankra behovet bland rektorerna. Därefter har huvudmannen format stödinsatser.
– Minoritetsfrågorna har inte varit så synliga i samhället vilket gör att området inte varit enkelt att synliggöra i förskolan. Det är kanske en anledning till att området inte har tagits upp i någon nämnvärd omfattning i förskolan. Det har funnits alltför lite vägledning för pedagoger om hur de kan gå till väga för att väva in frågor om nationella minoriteter i undervisningen.
Genomtänkt stöd erbjuds alla verksamheter
När huvudmannen började ställa frågor om nationella minoriteter i det systematiska kvalitetsarbetet blev rektorerna uppmärksammade på att området sällan var något som fick något större utrymme i utbildningen på deras förskolor. Rektorerna fick också en ökad insikt om att det är en rättighet för alla barn att lära sig om våra nationella minoriteters språk och kulturer. Tidigare fanns uppfattningen att kraven mest gällde de barn som själva tillhörde en nationell minoritet.
Med den samlade bilden av läget på kommunens förskolor i ryggen beslöt förvaltningsledningen att ta fram insatser riktade till förskolorna.
– Det var då vi beslöt att använda ett statsbidrag till att utrusta språk- och kulturväskor med innehåll om samtliga nationella minoriteter. Vi började med att lägga in material som riktade sig till pedagogerna, till exempel finns boken Nationella minoriteter: språk och kultur i förskolan i alla väskor, och en hel del bildstöd som pedagogerna kan använda i sin undervisning. Vi kommer också att leta efter material, utöver böcker och sagor, som kan vara intressant för barn att utforska.
Samtliga rektorer har även fått ta del av en föreläsning med Ellinor Skaremyr från Högskolan i Borås som skrivit avhandlingen Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola. Ellinor Skaremyr har också varit drivande i arbetet med att skapa fem korta filmer om nationella minoriteter som nu finns tillgängliga för alla förskolepedagoger i förvaltningen. Framtagandet av filmerna är ett fint exempel på samverkan mellan kommunen och högskolan, som också kan använda materialet på förskollärarutbildningen.
– När jag har kvalitetsdialog med rektorerna frågar jag om och hur man använt filmer och väskor i undervisningen. Det är roligt att höra att alla nu känner till och uppskattar det stöd som finns att få, och att de planerar att använda det i sina verksamheter på ett medvetet sätt. Och när studenter kommer ut på praktik i stadens förskolor – då ser de förhoppningsvis inspirerande exempel på hur man kan arbeta med läroplansområdet.
Ett viktigt arbete på flera plan
Om man funderar lite framåt i tiden, vad hoppas du få höra när du sitter i kvalitetsdialoger om några år?
– Då hoppas jag att det finns tillräcklig kunskap hos pedagogerna om att det här är ett uppdrag utifrån läroplanen och att det därför också finns inne i vardagsarbetet och i lärmiljöerna: att det är lika naturligt som att man har en bygghörna eller någon annan typ av lekmiljö. Jag hoppas också att det finns en syn bland pedagoger att nationella minoriteters kulturer är en del av den svenska kulturen.
– Alla barn ska få möjlighet att utforska de nationella minoriteternas kultur och språk, likaväl som att de får möta andra kulturer och språk. Bara för att man kanske väljer att prata om samer och romer så behöver ju inte det utesluta att man också pratar om till exempel somalisk kultur. Ett interkulturellt förhållningssätt är en grund för att motverka främlingsfientlighet och diskriminering.
Att hitta beröringspunkter mellan olika kulturer och språk kan vara en spännande ingång till att inkludera flera perspektiv och erfarenheter som kan finnas bland barn och pedagoger på förskolan.
– Man kan hitta så många anknytningspunkter som kan vara relevanta för alla barn. Över hela världen så har vi ju folkgrupper som både har varit och är förtryckta och måste fly och blir utsatta för diskriminering. Många har ju fått mer kunskap om diskriminering och förtryck, och med det en inställning som innebär att man blir mycket rikare som människa genom att vara öppen och lyssna in. Det är så viktigt att vi i förskolan jobbar med nyfikenheten på andra människor och andra kulturer, inte minst våra nationella minoriteter.
Tips på fler artiklar i ämnet på Förskoleforum
Nationella minoriteter – inspirerande tankar och idéer
