Anette Emilson

Anette
Emilson

Universitetsadjunkt vid humanvetenskapliga institutionen
Verksam vid
Högskolan i Kalmar

Med fokus på det viktiga mötet mellan förskollärare och förskolebarn

Anette Emilson disputerade i november 2008 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Det önskvärda barnet. Hon studerade vad det egentligen är som uppmuntras i mötet mellan förskollärare och förskolebarn. Hon konstaterade att ”det önskvärda barnet” är ett omsorgsfullt, demokratiskt och disciplinerat barn. Men sättet dessa värden kommuniceras på spelar stor roll!

Samhället ger ju en offentlig fostran och intentionerna finns ju formulerade som pedagogiska mål och visioner i förskolans läroplan. Målet är att barnet utvecklar de förmågor som för närvarande anses vara önskvärda i det svenska samhället. Frågan är då vilka normer och värden som uppmuntras i förskolan? Hur de kommer till uttryck och hur förmedlas de till barnen?

Anette utgick i sitt avhandlingsarbete från videoobservationer av kommunikationen mellan lärare och barn på tre olika förskolor. 46 barn mellan ett och tre år och tio lärare medverkar i den empiriska studien:

– Syftet var att vinna kunskap om hur fostran utryckt i vardaglig handling ser ut. Det som tidigare gjorts har ofta handlat om äldre barn och gjorts i intervjuform.

Hon hittade tio värden som kontinuerligt uppmuntras i mötet mellan lärare och barn. Resultaten visar att dessa värden handlar om omsorg, demokrati eller disciplin. Anette Emilson tittade också på hur dessa värden kommunicerades från lärarnas sida:

– Ja, för hur man kommunicerar avgör vad som blir möjligt kommunicera. Olika sätt att kommunicera ger helt olika konsekvenser.

I sin empiriska studie såg hon två helt olika former från lärarnas sida. Dels den målinriktade strategiska formen, där tydliga maktstrukturer skapar disciplin och kontroll, dels den kommunikativa med lyhördhet, dialog och ömsesidig förståelse.

– Om det är så att vi vill uppmuntra demokratiska värden som delaktighet och inflytandet måste det kommunikativa handlandet få större utrymme i praktiken där lärarna tar utgångspunkt i förskolebarnens perspektiv. Då fördelas också makten mellan lärare och barn, då utvecklas kommunikation och samförstånd och då kan det verkligen hända något!

Hon hittade också tre väsentliga aspekter i fostranprocessen som visade sig kunna fördela makten mellan lärare och barn. Den första kallar hon ”närmandet av barnets perspektiv” och den handlar om hur lärarna försöker tolka och förstå barnens tankar, intentioner och uttryck.

Den andra aspekten kallar hon ”emotionell närvaro” och den handlar om att lärarna är fullständigt här och nu, att de känner in och är lyhörda för barnet. Den sista aspekten är lekfullhet. Den lekfulla tonen gör att barnen blir mer delaktiga och får mer inflytande i situationen.

– Jag blev verkligen  överraskad av vilken kraft det låg i dessa aspekter. Det var fascinerande att se vilken stark kraft kommunikationen är!

Att vara lärare i förskolan räknades inte

Anette Emilson är Kalmar-tjej från början och det var även där hon läste till förskollärare. Efter sin examen år 1985 jobbade hon i tio års tid, främst med de yngsta. Så småningom kände hon att hon ville komma vidare i sitt yrke, inte minst då hon efter en barnledighet märkte hur neddragningar och större barngrupper förändrat verksamheten. Men hon visste bara inte riktigt hur:

– Alla sa till mig: ”Bli lärare”. Men vaddå, jag var ju redan lärare! När jag frågade vad de menade sa de: ”Jag menar bli RIKTIG lärare”.

Det blev studier i pedagogik på Växjö universitet och så småningom arbeta vid Linnéuniversitetet. Idag undervisar hon på halvtid och forskar på halvtid. Men då högskolan inte har forskarutbildning inom pedagogik, blev det Göteborgs universitet som hon disputerade på.

Avhandlingen har väckt uppmärksamhet och Anette är ofta ute och talar om sin avhandling i olika sammanhang, bl.a. på fortbildningsdagar hos olika förskolor runt om i landet. Hon har också just fått pengar till att fortsätta forska på sitt ämne. Nu ska hon titta på ovan nämnda värden i relation till klass, kön och etnicitet.

Text: Lotte Mjöberg

För dig som vill läsa mer tipsar Anette om:

Förskolan – barns första skola
E. Johansson & I Pramling Samuelsson (red.)
Studentlitteratur

Syftet med denna bok är att visa på att förskolan är barns första skola. Boken tar fasta på de oändliga möjligheter att lära och utvecklas som förskolan erbjuder små barn. Författarna poängterar samtidigt att pedagogens agerande är centralt för barns lärande och delaktighet i denna första skola. Anette Emilson bidrar med ett kapitel i boken.