Forskning för bättre kvalitetsdialoger inom förskolan
Marina Karlsson har forskat på kvalitetsdialoger inom kommunal förskola och förskoleförvalning.
– Viktigast är att det finns ett genomtänkt syfte med dialogerna. Samtalen ska ju leda till att förskolan blir bättre för barnen.
Marina Karlsson disputerade i december 2024 vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes doktorsavhandling handlar om kvalitetsdialoger på och mellan olika nivåer inom kommunal förskoleförvaltning.
– När jag påbörjade mitt arbete fanns det knappt någon forskning om kvalitetsdialoger, eller resultatdialoger som de också kan kallas. Jag ville bidra med kunskap och också själv få en djupare och mer teoretisk förståelse för det arbete som engagerar så många människor på skolor, förskolor och hos skolhuvudmän.
Marina Karlssons avhandling har titeln The quality dialogue – An activity-theoretical study on systematic quality work in a municipal preschool administration.
Tre former av kvalitetsdialoger undersöktes
I sitt forskningsarbete dokumenterade och analyserade Marina Karlsson kvalitetsdialogerna. Även intervjuer ingick.
Den första formen av dialog hon studerade var samtal mellan rektor, förste förskollärare och/eller biträdande rektor och arbetslag.
– Jag kunde se att kvalitetsdialogerna gjordes på skilda sätt på de tre förskolorna och med olika intervall. Men samtliga var undervisningsnära och det fanns redan existerande relationer att bygga vidare på, vilket underlättade. Pedagogerna kunde direkt efter mötet göra förändringar i arbetet med barnen.
Den andra formen av kvalitetsdialog som Marina Karlsson studerade var den som sker mellan förskolan och huvudmannen.
– Det visade sig ganska snabbt att kvalitetsdialogerna gjordes med skilda syften av de medverkande, utan att leda till någon direkt pedagogisk utveckling. Huvudmannanivåns representanter, som exempelvis utbildningschefen, tyckte att mötena var väldigt bra och trevliga medan förskolans personal visserligen upplevde dem som bekräftande men också som ett läxförhör eller en kontroll.
Hon beskriver hur det fanns mycket nervositet i luften. Under de efterföljande intervjuerna med deltagarna visade det sig tydligt att de här samtalen var komplexa av flera skäl.
– Vi kunde se att det fanns flera bidragande orsaker till att de här kvalitetsdialogerna inte riktigt fungerade. De genomfördes exempelvis bara en gång om året och i många fall saknades det förtroendefulla relationer mellan människor som arbetade på olika nivåer i organisationen.
Den tredje formen av kvalitetsdialoger som Marina Karlsson studerade var den på huvudmannanivå mellan utbildningschefer, skolchef och skolpolitiker.
– Där såg vi också att deltagarna hade olika syften som inte var riktigt förankrade med de övriga. Men det var också så att de gemensamma övergripande syftena precis hade förändrats vilket gjorde att deltagarna inte hade helt lätt att ställa om sitt beteende och handlande.
Kvalitetsdialogens syfte är avgörande
Marina Karlsson har kommit fram till att det viktigaste för att kvalitetsdialogerna ska bli givande är att det finns ett välförankrat syfte med dialogerna. Utifrån syftet är det sedan viktigt att tänka igenom lämpliga frågor, vilka som bör delta, vilka underlag som behövs och så vidare.
– Det kan till exempel vara bra att tänka att man ska lösa ett gemensamt och komplext problem där ingen sitter på hela svaret men att olika nivåer kan bidra till gemensam förståelse.
När Marina Karlsson påbörjade forskningen arbetade hon som rektor inom förskolan. Ursprungligen utbildade hon sig till lärare för årskurs 4–9. Hon arbetade på högstadiet som bland annat lärare, biträdande rektor och rektor innan hon 2011 bytte till förskolan.
– Arbetet som biträdande rektor innebar stor samverkan med förskolorna i området. Det gjorde mig nyfiken. Jag upplevde förskolan som lösningsfokuserad och pedagogerna som engagerade och intresserade av pedagogik, forskning och utvecklingsarbete.
För snart 15 år sedan tillträdde hon som förskolechef på området Lindängen i Malmö. Det är något som hon aldrig har ångrat.
– Det finns en holistisk syn på undervisning och lärande i förskolan som jag verkligen uppskattar. Att vara förskolerektor är också lite friare, med mindre myndighetsutövning än på högstadiet. Men det finns förstås andra utmaningar i förskolan, säger hon.
Verksam i både Malmö och Göteborg
Parallellt med arbetet som förskolechef fortsatte Marina Karlsson med studierna. Efter rektorsprogrammet tog hon en magisterexamen i utbildningsledarskap och en masterexamen innan hon kom in på forskarutbildningen vid Göteborgs universitetet.
Under forskningen var Marina Karlsson samverkansdoktorand. Det innebär att hon fortsatte att arbeta kvar på sitt jobb samtidigt som hon forskade. För att det skulle fungera var hon tjänstledig från arbetet som rektor och arbetade i stället deltid med att utveckla förvaltningens VFU-arbete, alltså hur förskolor i hela kommunen tar emot förskollärarstudenter.
Hon har under det senaste året också arbetat med kommunens förberedelser inför det kommande professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer, framför allt med att sprida information om vad det innebär.
Hon är mycket nöjd med att många rektorer från förskoleförvaltningen i Malmö nu har anmält sig till att gå kurser inom professionsprogrammet eller planerar att göra det.
– Jag tror att rektorer som vidareutbildar sig genom fortsatta högskolestudier förstår hur mycket det ger. På så sätt får de bättre kompetens att stötta sina medarbetares väg genom professionsprogrammet vilket kan leda till både individuell och kollegial kompetensutveckling och att barnen får en bättre undervisning.
Arbetet med VFU och professionsprogrammet ledde till närmare kontakter med Malmö Universitet. Där ska hon nu börja arbeta bland annat med praktiknära forskning och som lektor vid Institutionen för skolutveckling och ledarskap.
– Men kontakten med Göteborgs universitet fortsätter. Sedan våren 2025 arbetar jag deltid där med rektorsutbildning, både för nya och erfarna rektorer.
Artikelbild: Adobe Stock
Ladda ner material
- Marina Karlssons avhandling
