Åsa Delblanc

Åsa
Delblanc

Universitetslektor
Verksam vid
Malmö universitet

Publicerat 2023-01-23

Vem är du?

– Jag är 48 år och bor idag i en lägenhet i Malmö med min chihuahua Maj-Britt. Efter gymnasiet bodde jag två år i Paris och då vaknade mitt intresse för det som senare blev mitt forskningsområde: mångkultur.

– Jag utbildade mig först till grundskollärare i svenska och franska men kände efter ett tag att jag ville arbeta med de yngre barnen. 2008 blev jag färdig som förskollärare och arbetade som det i några år. Vid den tiden fanns det en forskarskola för förskollärare vid Malmö universitet och jag påbörjade utbildningen där år 2010. 2013 lade jag fram min licentiatavhandling. Då jobbade jag även på förvaltningen i Malmö samt undervisade på förskollärarlinjen. I februari 2022 disputerade jag vid Linnéuniversitetet med avhandlingen Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola.

Berätta om din forskning!

– Min doktorsavhandling är en sammanläggningsavhandling, vilket innebär att den består av tre olika delstudier. Det medförde att jag använde mig av flera olika metoder i arbetet med den. Den första delstudien består av bland annat videoobservationer av barn. Fokus är på barns kommunikation i en flerspråkig förskolemiljö och vad som kan hindra eller möjliggöra den.

– De två andra studierna byggde vidare på resultaten från del ett. Delstudie två består av forskningscirklar, filmobservationer och gemensamma samtal med förskollärare. Den undersöker ett aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att i en förskola skapa en flerspråkig miljö i samarbete med föräldrar. Delstudie tre slutligen, undersöker ett annat aktionsforskningsprojekt i form av en forskningscirkel med målet att utveckla förskolans mottagande av nyanlända familjer. I den följde jag några förskollärare som arbetade med att ta emot nyanlända vid den stora flyktingvågen 2015.

Vad säger forskningsresultaten?

– Att det är viktigt att uppmärksamma att det finns flera språk på en förskola. Jag kunde se att detta var något väldigt positivt, som stärkte barnen och öppnade för fler möjligheter. Härigenom fick förskollärarna ett annat sätt att närma sig barnen, de blev nyfikna på riktigt på barnens olika språk.

– Pedagogerna provade sig fram och kom på att de behövde ha med sig föräldrarna. De bestämde att föräldrarna skulle spela in sina röster och filma sig själva i vardagliga sammanhang. Sedan kunde barnen och pedagogerna titta och lyssna på de digitala inspelningarna av föräldrarna. Det fungerade väldigt bra. En talande penna som läste upp text var ett annat konkret exempel på hur det fungerade.

– Det framkom också hur viktigt det var att skapa ett klimat som känns avslappnat vid introduktionen (som förr hette inskolning). Pedagogerna som tog emot de nyanlända provade därför ”walk and talk”* med vårdnadshavare och barn, några åt gången. Det uppskattades mycket och kändes mer naturligt för alla. Denna metod skulle inte bara kunna användas med nyanlända flyktingar.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Min artikel i den vetenskapliga tidskriften Early Childhood Research Journal väckte uppmärksamhet. Jag vet att många förskolor inspirerats och provat att göra liknande saker rent praktiskt, även internationellt.

– En annan sak är att det tidigt i cirkeln för delstudie tre handlade om att barnen behöver stor trygghet, förskollärarna pratade mycket om trauman. Men så småningom förstod man att detta tänkande kan sätta käppar i hjulet. Nyanlända är ingen homogen grupp, det är inte fruktbart att möta dem utifrån ett trauma-tänk. Kanske kan det vara mer fruktbart att istället fylla på med nya, spännande upplevelser. Annars kan det vara svårt att komma vidare.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag arbetar heltid på förskollärarutbildningen nu men jag hoppas kunna fortsätta och gå vidare med mitt ämne. Olika idéer finns: hittills har jag haft fokus på vårdnadshavarna men nu är jag intresserad av ett tydligare barnfokus.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det är utvecklande inte bara utifrån en yrkesprofession utan även på ett personligt plan. Att tillägna sig teorier och ett kritiskt tänkande har berikat mitt liv på ett djupt plan. Detta att ha ett helikopterperspektiv kan jag även använda mig av i min egen tillvaro.

Vad gör du på fritiden?

– Jag brinner för kultur och feminism. Jag är aktiv i partiet Feministiskt Initiativ och bland annat engagerad i den feministiska festivalen här i Malmö. Dessutom målar jag, mest i akryl, och har kommit ut med en diktsamling.

Lästips

Delblanc, Å., Harju, A. & Åkerblom, A. (red.) (2021). Möjligheter och utmaningar för förskola: i en tid av mångfald och rörlighet. Lund: Studentlitteratur.

Åsa Delblancs avhandling Pedagogiska möjligheter i mångfaldens förskola


*”Walk and talk”: promenad och samtal på samma gång. Man rör på sig och kan visa olika saker i närområdet, samtidigt som mötet blir mer personligt och effektivt.

 

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg