Susanne

Klaar

Susanne Klaar har skrivit en avhandling om naturorienterat lärande i förskolan och samtidigt tagit fram nya verktyg för att studera barns lärande. Här berättar hon om sina forskningsresultat och hur de kan komma till nytta i förskolans verksamhet.

Berätta lite om dig själv!

Jag bor i Töreboda och arbetade inom förskolan som barnskötare under 80- och 90-talet. År 1996 fick jag möjlighet att gå en kompetenshöjande kurs för barnskötare, som en del av en förskollärarutbildning vid Högskolan i Skövde. Då startade mitt långvariga intresse när det gäller min egen och andras utbildning inom högskola och universitet.

Jag fortsatte att studera till grundskollärare vid Högskolan i Skövde med inriktning mot matematik och NO/IT, och samtidigt som jag arbetade som grundskollärare och lärarutbildare tog jag även en magisterexamen vid Högskolan i Skövde.

Hösten 2007 påbörjade jag min forskarutbildning vid Örebro universitet, men var fortfarande anställd i Skövde, och i januari 2013 tog jag en doktorsexamen i ämnet pedagogik vid Örebro universitet. Under 2013 arbetade jag vid Örebro universitet och vid Högskolan i Borås. I dag är jag lektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för pedagogik vid Högskolan i Borås.

Varför blev du forskare?

Under min tid vid lärarutbildningen i Skövde utvecklade jag ganska snart ett specifikt intresse för pedagogiska frågor och undersökningar. Jag har alltid tyckt om att analysera, strukturera och dra slutsatser kring hur saker och ting eventuellt hänger ihop – eller inte.

En av de roligaste sakerna med att forska är just att hitta intressanta problem och utmaningar som man, genom att undersöka, analysera och strukturera, kan förstå mer om och inse att det kan vara på ett annat sätt än man först trott. Att vara osäker på vilka svar man kan få men ändå våga ställa frågan, och också vara öppen för olika sätt att tänka är något jag utmanar mig själv med.

Vad forskar du om?

Mitt intresse fokuserar dels på naturinnehåll i förskolan, dels på hur man kan dokumentera lärprocesser.

Det ämne som jag är inriktad på är naturundervisning och naturlärande i förskolan. Något som är extra intressant för mig mot bakgrund av min tidigare utbildning är skärningspunkten mellan å ena sidan förskola och förskolans didaktik och å andra sidan naturorienterade ämnen och ämnesdidaktiska frågor.

Utifrån ett samhällsperspektiv ställs ju förskollärare i dag inför uppgiften att utbilda barn i naturorientering i förskolan vilket kräver både egen ämnesförståelse och didaktiska kunskaper.

När vi talar om naturundervisning i förskolan leder det lätt till tankar om naturvetenskap och ämnen som kemi, biologi och fysik, och även internationell forskning handlar mycket om barns kognitiva kunskapsutveckling när det gäller naturvetenskapliga begrepp. Forskningen leder inte sällan fram till att förskollärare har en brist när det gäller naturvetenskapliga ämneskunskaper.

Jag hävdar att det finns ett behov att utmana denna forskning som främst riktar sig mot naturvetenskaplig grundläggande och/eller skolförberedande förståelse. I utmaningen ligger att vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om och bidra till en kritisk diskussion om naturutbildning i förskolans praktik.

När vi sedan kommer till hur barns lärprocesser kan studeras, dokumenteras och förstås har jag också inom ramen för avhandlingens forskningsprojekt tagit hjälp av John Deweys pragmatiska perspektiv på lärande och utvecklat ett verktyg för att synliggöra och förstå barns lärande genom att observera det som sker.

Det innebär att jag visar på en möjlighet att samtidigt studera och reflektera kring lärande utifrån ett individuellt perspektiv, ur ett socialt perspektiv tillsammans med andra och ur ett institutionellt/förskolekulturellt perspektiv där normer och regler deltar i lärandet. Så sammanfattningsvis kan man säga att jag undersökt naturlärande i förskolans praktik och samtidigt också utvecklat metoder för sådana undersökningar.

Mina metoder fokuserar på observationer och jag har utvecklat verktyg för att kunna dokumentera och reflektera kring barns lärande även om de inte uttrycker sig verbalt. Studien är gjord på en förskola där jag främst videoobserverat barn mellan 1 och 3 år (det som ofta kallas småbarnsavdelningarna). Dessa barn uttrycker sig ofta kroppsligt och det har varit en specifik utmaning att försöka förstå deras lärprocesser utan att enbart fokusera på det verbala språket.

Vad säger forskningsresultaten?

Mina resultat visar att naturorienterad utbildning i förskolan kan ha olika syften: omsorg om naturen, hälsa och välbefinnande i naturen samt kunskap om naturfenomen och processer. Resultatet visar också att lärandeprocesser i dessa naturorienterade aktiviteter omfattar kognitiva och fysiska aspekter såväl som etiska/moraliska och estetiska kvaliteter av naturinnehåll.

Ett ytterligare resultat som är av mer processinriktad karaktär handlar om att jag utvecklat metoder för att studera lärande utifrån tre dimensioner. En och samma situation/händelse undersöks och analyseras utifrån (I) individens lärande, (II) förskollärares guidningar i detta lärande och (III) institutionella och kulturella normer som möjliggör och/eller begränsar lärande. Att se dessa dimensioner som samtidiga och ömsesidiga, men ändå möjliga att skilja åt vid reflektioner, gör att förskollärare erbjuds verktyg för att dokumentera och reflektera över barns individuella lärande också inom ramen för verksamhetsorienterad dokumentation i förskolan.

När det handlar om nyttan med resultaten menar jag att förskollärare som vill granska sin egen förskolas normer (vad som tillåts, vad som är vanligt förekommande på olika platser, vid olika tillfällen, med olika deltagare) kan ta hjälp av ovan nämnda metoder, och använda dem som reflektionsverktyg för att på det viset skapa en större förståelse för vad den egna verksamheten bidrar med, och vilket lärande som möjliggörs eller begränsas.

Dessutom kan förskollärare ställa frågor till sig själva som exempelvis handlar om vilken/vilka kvaliteter de främst lyfter fram tillsammans med barnen (praktisk, etisk/moralisk, kognitiv eller estetisk). Förskollärare kan sedan reflektera vidare över om de vill göra något annorlunda, om de vill ändra på något, och också uppmärksamma det som de anser vara bra i sin egen verksamhet.

Hur ska du fortsätta med ditt forskningsämne?

Jag (och Högskolan i Borås) har i samarbete med Örebro universitet precis skickat in en ansökan till Vetenskapsrådet om att forska mer kring pedagogisk dokumentation i förskolor med hjälp av mina metoder/verktyg.

Vad gör du när du inte forskar?

På min fritid sjunger jag i Da Capo-kören från Töreboda och spelar amatörteater. Jag har en man, tre vuxna barn och ett alldeles nytt barnbarn.

Läs mer

Här hittar du avhandlingen i fulltext.

Skrivet av: Lotte Mjöberg