Ett år av krig i vår närhet
Årsdagen för invasionen av Ukraina väcker minnen och frågor hos många barn och familjer. Även barn som inte själva drabbats kan höra om kriget genom samtal hemma eller genom mediernas uppmärksamhet. I en orolig tid kan förskolan stötta med lyhördhet, trygghet och tillitsfulla relationer.
Ett år har gått sedan invasionen av Ukraina. I förskolan mobiliserade vi krafter och information för ett gott mottagande av de som tvingades fly sina hem.
Alla människor som tvingas fly krig, barn och vuxna, har stöd av att mötas med förståelse och erkännande av de svåra påfrestningar man upplevt när de kommer till förskolan.
Årsdagen påminner oss om att många barn och familjer i våra verksamheter kommer med ett bagage fyllt av stress och påfrestningar som konsekvens av att ha upplevt krig och flykt. Pedagoger utgör ofta viktiga vuxna, som erbjuder trygghet och tillitsfulla relationer, vars betydelse många gånger är större än man är medveten om.
Årsdagen kan göra det som hänt mer påtagligt
Årsdagar efter svåra händelser har ofta stor betydelse för de som drabbats och minnet av det som skett kan bli extra påtagligt i samband med årsdagen. Att påminnas om vad som hände kan aktualisera smärta och svåra känslor på nytt – därmed inte sagt att det nödvändigtvis är så för alla.
Men den 24 februari blir speciell för många som upplevt invasionen av Ukraina. Och eftersom dagen uppmärksammas stort i media kan den också väcka minnen till liv för andra människor som upplevt flykt och krig efter en invasion.
Barnens upplevelse av årsdagen färgas av hur vuxna runt omkring uppmärksammar den. Det är inte alls säkert att man som barn är medveten om dagen om man inte pratar om den hemma, samtidigt som dagen för en del barn märks jättetydligt. Det beror helt enkelt på hur de vuxna runt barnet förhåller sig till och pratar om dagen.
Hur ska vi tänka i förskolan?
Årsdagen blir så klart en aktuell fråga i de barngrupper där man tagit emot barn från Ukraina. I de flesta andra barngrupper kommer man troligen inte att höra någonting alls om dagen.
Men för de barn som är drabbade och har flytt krig är det betydelsefullt att förskolans personal är medvetna om dagen. Jag tänker dock inte att man ska uppmärksamma dagen på något särskilt sätt bland barnen, däremot är det bra att vara extra lyhörd för barnens eventuella funderingar och frågor.
Förskolans personal gör också en stor insats genom att ge tid åt föräldrasamverkan och föräldrakontakt. När det finns tillitsfulla relationer mellan hem och förskola kan föräldrar som flytt kanske säga något om årsdagen och hur det påverkar familjen.
Mår man dåligt i familjen blir detta kanske ett tillfälle att berätta för förskolepersonalen, och det ger pedagoger en inblick i att barnet kan behöva extra stöd och omsorg.
Förskolepersonalens stöd handlar inte om att prata med barnet om kriget på eget initiativ, utan om att finnas där med en extra blick för barnet och med en beredskap för att lyssna om barnet börjar prata och fråga om det som hen har varit med om.
För den som vill läsa mer om hur man pratar med barn om krig finns lästips längre ned i artikeln.
Kan vara svårt att veta vad man ska säga
Om föräldrar börjar prata med pedagoger om sådant som är kopplat till det man upplevt, kan det emellanåt kännas svårt att veta vad man ska svara.
Jag tänker att man kan ha som utgångspunkt att svara som medmänniska fastän man är i den professionella rollen. Man kan visa att man förstår att det måste vara mycket svårt och kännas sorgset. Att bekräfta det som föräldern delar med sig av är ett sätt att visa respekt för den svåra upplevelsen.
Har man föräldrar som vill prata väldigt mycket med pedagoger kan det vara bra att fråga om föräldern har funderat på att kontakta vårdcentralen för att få mer stöd.
Det kan kännas svårt att veta var man ska dra gränsen i ett samtal med en förälder i sorg och svåra känslor. Man får använda fingertoppskänsla i stunden och känna av, och be om stöd från rektor eller förskolepsykolog om man har behov av det.
Prata med barn om krig
När man ska prata med barn om svåra saker, som krig, är det bra att alltid utgå från barnens frågor.
Det är inget ämne som jag anser att förskolans personal ska lyfta med barnen på eget initiativ. Däremot kan det komma frågor och funderingar från barnen utifrån att de hör saker hemma eller ser något om det på tv. Då behöver de möta vuxna som är beredda att lyssna och möta dem i deras funderingar på ett sätt som går att ta emot utifrån ålder och mognad.
En orolig tid för oss alla
De senaste åren har vi levt i en orolig tid med pandemi, ekonomisk tillbakagång och krig i vår närhet. Vi påverkas alla av detta, och så även barnen. Att stärka barns förmåga att hantera oro och jobbiga känslor är därför viktigare än någonsin.
I den här korta föreläsningen får du konkreta tips om material och tillvägagångssätt för att stärka barns psykiska välmående.
Film: Stärka barns psykiska hälsa
Illustrationer: Pixabay.com, Shutterstock.com.
