Yvonne Lindh

Yvonne
Lindh

Pedagogie doktor (fil.dr)
Verksam vid
Högskolan i Gävle, Åbo Akademi

Publicerat 2022-11-10

Vem är du?

– Jag disputerade i mars 2022 på Åbo Akademi i Finland med avhandlingen Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser. Men jag har befunnit mig på många platser livet igenom. Jag startade som ritbiträde och ritade kartor åt dåvarande Televerket. Därefter gick jag på en konstskola och hankade mig fram med diverse arbeten samtidigt som jag försökte vara konstnär, vilket inte riktigt passade mig. Efter det utbildade jag mig till förskollärare. Jag arbetade i flertalet kommuner och slutade den karriären som delägare i en personalkooperativ förskola 2007.

– Under tiden jag arbetade som förskollärare utbildade jag mig till bildpedagog på Högskolan i Gävle och vid Konstfack. Mitt bildintresse har alltid funnits med mig som förskollärare och jag har alltid arbetat med att bygga verkstäder och ateljéer för bildskapande verksamhet på alla förskolor jag arbetat.

– Jag bor i Gävle och arbetar på Högskolan i Gävle. Under läsåret 2022–2023 kommer jag att samverka med några ateljeristor ute i landet i ett gemensamt projekt. Det ska beskriva hur ateljéarbetet kan byggas och utvecklas och därmed borga för att estetiska lärprocesser kommer till stånd.

Berätta om din forskning!

– Jag har undersökt ateljéarbetet i sex ateljéer i fem förskolor i Mellansverige. Avhandlingens syfte är att identifiera hur skapande bildverksamhet och estetiska lärprocesser formas och genomförs i dessa ateljéer. Undersökningen fokuserar på tre delar: hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning och innehåll har betydelse för det skapande arbete som undersöks.

– Centrala begrepp som studeras är: ateljé, estetiska lärprocesser, makt, språk och barnperspektiv. Titeln på min avhandling, Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser, belyser ateljén som ett fysiskt rum, en särskild plats. Men även som en arena där många händelser tar plats, där flertalet möjligheter till skapande arbete finns och där många språk kan få möjlighet att utvecklas.

Vad säger forskningsresultaten?

– Jag har sett att förskollärarna i de flesta fall styr över aktiviteterna i ateljéerna, där det förekommer allt från tydlig styrning till en friare guidning. Den experimentella verkstaden som beskrivs i Reggio Emilia-filosofin, och som de flesta förskolor har som sin förebild, har jag inte sett riktigt i undersökningen. Det kan bero på en mängd olika saker, bland annat att förskolan är ganska styrd av rutiner och det kan sätta stopp för barnens möjlighet att få vara i en längre skapandeprocess. Jag har använt fyra lärandebegrepp gällande estetisk verksamhet: om, i, med och genom konsten som analysraster för att se vad barnen har fått med sig i aktiviteterna. Där kunde jag se att de olika begreppen identifieras i aktiviteterna med skilda resultat.

– När det gäller barnen så lyder de oftast förskollärarna. Det händer dock att de också har egna strategier och tar egna beslut och gör på ett annat sätt än vad förskollärarna tänkt. Barnens tillgänglighet till material och ateljén varierade också beroende på förskollärarens kontroll. Det som överraskade mig var att lärarna inte tog mer vara på barnens egna idéer, utan de höll fast vid sin egen planering. De vågade inte riktigt lämna över till barnen när de hamnade i en skapandeprocess.

– Det som i Reggio Emiliafilosofin beskrivs som experimentella processer och kan liknas vid ett omvälvande vulkanutbrott, är kanske lite för vildsint och kaotisk för den svenska förskolan och för den strikt målinriktade läroplanen. Det kompetenta barnet som vi pratar så mycket om idag, skulle kunna frodas i de här ateljéerna. Men synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas mer i förskollärarnas förhållningssätt än vad jag trodde.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Mina resultat ger en bild av hur det skulle kunna vara om lärarna bara vågade vara lite mer kreativa och kanske till och med lite mer ”wild and crazy”! Resultatet skulle också kunna vara ett bra underlag för en diskussion om huruvida det kompetenta barnet tas till vara på eller inte och hur målen i läroplanen kanske bromsar det estetiska arbetet. Även i en diskussion kring varför det kreativa tänkandet och arbetet behöver vara en del av barnens vardag.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag har startat ett projekt tillsammans med några verksamma ateljeristor ute i landet. Jag vill använda min avhandling som grund men samla ny empiri genom att belysa deras arbete ute i förskoleateljéerna.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att få gå på djupet med de frågor och den verksamhet som är mitt intresse och som varit och är en stor del av mitt liv: skapande processer med bild som utgångspunkt.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– Jag har just avslutat mitt arbete som bildpedagog på Högskolan i Gävle efter sexton år i yrket och gått i pension på 80%. Resten av tiden handleder och examinerar jag förskollärares examensarbeten, något jag tycker är väldigt roligt och intressant.

Vad gör du på fritiden?

– Jag arbetar med bild, mestadels med fotografi och mixed media. Jag målar lite men där är jag aningen ringrostig och behöver träna upp mig! Jag tecknar kroki och försöker hålla i gång handen, man glömmer så fort om man inte tränar.

Lästips

Yvonne Lindhs lästips om skapande verksamhet i förskolan

Marie Bendroth Karlsson har skrivit egna och medverkat i flera böcker och antologier om skapande verksamhet i förskolan. Hon har bland annat samarbetat med Tarja Karlsson Häikkiö och Lena O Magnusson som också riktar sin forskning mot den skapande verksamheten i förskolan. Andra författare som betyder mycket för mig är John Dewey med sin Art as experience, Lev Vygotskijs Fantasi och kreativitet i barndomen och Tänkande och språk. Anders Burman vid Södertörns högskola som redaktör för antologin Konst och lärande, Tomas Saar vid Karlstads universitet med Konstens metoder och skolans träningslogik. Ulla Linds, Eva Änggårds och Kari Carlsens avhandlingar eftersom de alla skriver initierat om viktigheten av den estetiska skapande verksamheten både i förskolan och skolan.

Antologier som Yvonne Lindh medverkat i

Lindh, Y. Förskoleateljén – en plats för barns skapande? I: Karlsson, S.O. (red.) (2014). Visuella arenor och motsägelsefulla platser: tio texter om transformativt lärande, identitet och kulturell förändring. Göteborg: Daidalos.

Lindh, Y. Bildkonsten som en ingång till att förstå den andres tankar och föreställningar. I: Björklund, E. & Gustafsson, C. (red.) (2016). Praktiknära forskning: barn, lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Lindh, Y. Konstsamtal – hur samtalar förskollärare och barn och på vems villkor? I: Bäckman, K., Elm, A. & Magnusson, L.O. (red.) (2020). Förskola, barn och undervisning: didaktik i förskolan. Stockholm: Liber.

Lindh, Y. (2017). Barn och konst – samtal, kommunikation och demokrati [Elektronisk resurs]. Nordisk Barnehageforskning. (15:2, 1-18). https://nordiskbarnehageforskning.no/index.php/nbf/article/view/160

Yvonne Lindhs avhandling

Lindh, Y. (2022). Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser[Elektronisk resurs]. Diss., 2022. Åbo.

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg