Inskolningar i Coronatider

Publicerat

Hur skolar man in barn på bästa sätt under en pandemi när vårdnadshavarna helst inte ska komma in i lokalerna? Tyvärr finns inga enkla svar. Men vi vet vad barn behöver och det bör stå i centrum.

Det är svårt att ge tips på hur barn skolas in på bästa sätt under en pandemi. Situationen, med rekommendationer om att de delar av inskolningen där vårdnadshavare deltar bör ske utomhus, är ny för alla. Däremot finns gott om forskning kring vad barn behöver under en inskolning. Barns behov av trygghet, anknytning och rutiner är desamma oavsett om en pandemi härjar eller inte.

- Vi måste hela tiden fundera över vad det lilla barnet behöver och hur vi kan tillgodose det. Det är lätt att säga att vi bör vara ute mycket men inte lika enkelt att genomföra. Tyvärr finns inget facit för hur vi gör just nu, säger Birthe Hagström, speciallärare och doktor i pedagogik.

Barns behov av en liten miljö

Under en inskolning ska barnet få bekanta sig med förskolans rutiner, lära känna miljöerna och bli trygg med minst en pedagog. Ett nytt barn behöver förstå vilka andra barn och pedagoger som tillhör gruppen. Det görs bäst i en liten miljö.

På en utegård som delas med andra barngrupper kan det bli svårt för det nya barnet att få en överblick. Omgivningen blir för stor och barnet möter för många okända ansikten. En lösning kan vara att avgränsa och avsätta en del av gården för inskolningar.

- För det nya barnet är det viktigt med en liten miljö men förskolor har olika förutsättningar att skapa det. För många är det svårt att avgränsa en yta av gården. Därför finns egentligen inget entydigt svar på hur det ska gå till. Det ligger på pedagogerna att tänka ut det. Kanske barnen som redan är vana vid förskolan kan vara utanför gården ibland?

Vårdnadshavarna skulle också kunna låta barnet bekanta sig med gården efter stängning.

- Då kan barnet utforska den i lugn och ro utan andra barn. Men om gården är låst på kvällen går det såklart inte.

Viktigt med struktur

De flesta pedagoger har stor erfarenhet av inskolningar och ett tydligt inarbetat sätt att jobba. Att dagarna, inte minst för de små barnen, ser likadana ut skapar en trygghet. Man bör sätta ord på dagsrytmen så att även det lilla barnet hör.

- Vi måste vara lika noga med struktur utomhus som inomhus, skapa små, förutsägbara situationer.

Det bör också finnas en beredskap för oväntade situationer, såsom om dåligt väder gör det svårt att vara utomhus. Små barn fryser lätt och då ökar stressnivån. Likaså möten med vårdnadshavare, var kan de hållas ostörda utomhus? Hur gör man om det regnar?

- Det är bra att tänka igenom olika scenarion.

Vara utomhus

Även om det, ur ett smittskyddsperspektiv, är bättre om vårdnadshavaren inte alls kom in i lokalen är det svårt att genomföra i praktiken, tror Birthe Hagström. Det skulle inte vara bra för barnet utan de allra flesta behöver sin förälder i en ny miljö, inte minst vid mat och vila – situationer som till en början kan vara tuffa.

- Kanske barnet kan vänta med mat tills de är tillräckligt trygga med en pedagog så kan föräldern finnas i förskolans närhet. Såklart ska vårdnadshavare inte sitta i personalrummet utan istället ta en promenad i närområdet när det är dags att börja lämna barnet. Vi får göra så gott vi kan.

Om barnen sover utomhus kan det göra innevistelsen kortare. Men förutsättningarna för det ser olika ut.

- Förskolor har olika möjligheter till utevila. Men om barnet blivit tryggt i ett litet sammanhang går det ofta lättare med sömn och mat.

Sjukdom under inskolning

Eftersom toleransnivån för förkylningssymptom är lägre under pandemin behövs en beredskap för om barnets inskolningspedagog blir sjuk. Såväl förskolan som barn och vårdnadshavare bör vet vem som då tar över. Den pedagogen kan presentera sig för barn och förälder för att ha etablerat en kontakt i förväg.

- Tar någon annan över är det viktigt att med enkla ord förklara det också för barnet. Det är lätt att glömma att inkludera de små barnen.

Vanligtvis finns en viss acceptans för lätta förkylningar hos inskolningsbarn. Men också för dem är toleransnivån för sjukdomssymptom nu lägre. Det kan förlänga inskolningsperioden. 

- Det kan vara bra att informera föräldrar om det så att de är beredda på att inskolningen kan ta längre tid än vanligt. Tre-dagars inskolningar tycker jag för övrigt är för kort tid. Barn behöver längre tid för att känna tillit till en ny person.

Relationen med vårdnadshavare

Föräldrarna är pedagogernas viktigaste samarbetspartner. De måste känna sig trygga med att lämna sitt barn, även i Corona-tider. Också de kan uppleva inskolningen som jobbig. Det är viktigt med en bra dialog och att informera om vad som gäller i den speciella situationen, till exempel om det bestämts att bara en vårdnadshavare får vara med under inskolningen och att pedagogerna håller en fysisk distans till de vuxna.

- Vi behöver vara tydliga med hur vi jobbar nu under pandemin. För många föräldrar är inte läroplanen det viktiga utan de vill känna sig trygga med att någon kan trösta och hjälpa deras barn när de inte är där.

Jobbigt att skolas in

För många små barn är inskolningen en jobbig period. Studier från andra länder visar att stressnivåerna ökar. De kan vara förhöjda i flera månader, inte minst om barnen möter en rörig och ostrukturerad miljön med många nya barn och vuxna.

- Det är jobbigt, inte minst för vårdnadshavare, att höra hur tufft det kan vara för barnet. Även om vi alltid ska vara professionella kan det vara extra viktigt nu. Vi behöver vara noga med att förklara situationer utifrån vetenskap för att föräldrarna ska bli trygga. Till exempel sätta ord på att ”Kalle är ledsen för att du ska gå men så fort du gått kan jag trösta honom. Så länge du är här vill han hellre vara hos dig.”

Ett litet barn har inga föreställningar om hur en inskolning brukar gå till. De är helt omedvetna om att en pandemi påverkar deras förskolestart.

- Vi behöver titta på vad barn generellt behöver men också titta på individerna eftersom alla är väldigt olika. Vi vet ju inte hur länge den här situationen kommer att pågå men vår uppgift är att skola in barnen så bra som det går, även under pandemin.

Diskussionsfrågor
  • Hur kan vi i vår förskola tillgodose barnets behov av en förutsägbar vardag under inskolningen?
  • Var kan vi bäst informera och samtala med föräldrarna?
  • Hur kan vi i personalgruppen hjälpa varandra?

Lästips

Anna-Karin Söderström, Gunilla Niss (2020). Trygg och lärande förskola: De yngsta barnen och den viktiga vardagen. Lund: Studentlitteratur.

Malin Broberg, Birthe Hagström, Anders Broberg (2012). Anknytning i förskolan: Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur.

Artikelfoto: Shutterstock.com

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum kostnadsfritt i två månader >>