Anna Günther-Hanssen

Anna
Günther-Hanssen

Fil.dr, lektor i pedagogik
Verksam vid
Södertörns högskola

Publicerat 2021-06-10

Vem är du?

− Jag är utbildad förskollärare i grunden och arbetade i förskolan i ca 9 år innan jag började min doktorandutbildning på Uppsala universitet. Jag disputerade i september 2020 med en avhandling som handlar om naturvetenskap och genus i förskolan. Under min tid som doktorand undervisade jag även blivande förskollärare i Uppsala och nu arbetar jag som lektor i pedagogik med inriktning förskola vid Södertörns högskola och undervisar på förskollärarprogrammen där. Jag bor i Vallentuna norr om Stockholm.

Berätta om din forskning!

− Jag har alltid varit intresserad av jämställdhets- och genusfrågor och upplevde att arbetet med detta i förskolan sällan kopplas ihop med lärandeuppdraget utan oftare förknippas med sociala relationer. Att min forskning kom att riktas mot naturvetenskap var bland annat för att området genus och naturvetenskap i förskolan är relativt outforskat. En annan anledning var att jag sedan innan också haft ett intresse för hur barn utforskar sin omgivning – särskilt hur detta ofta sker ickeverbalt. 

− Studien handlar om hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer. Både utforskande och könande ses i studien som göranden. Kön ses alltså inte som något fast utan något som konstant skapas, återskapas och omskapas på olika sätt i olika situationer. Avhandlingen bygger på en fältstudie i en förskola med 25 femåringar och tre pedagoger. Fokus under fältstudien var på barnens samspel – eller samhandlande – med förskolans miljöer och material ute och inne. Under mina analyser har jag undersökt hur såväl naturvetenskapligt utforskande som könande blev till genom dessa samhandlanden. I studien kombinerar jag olika perspektiv från begynnande naturvetenskap (emergent science), genusteori och nymaterialism. 

Vad säger forskningsresultaten? 

− Att barns möjligheter att leka och utforska tillsammans med naturvetenskapliga fenomen hör samman med om och hur de lyckades använda sin kropp, inta platser och samhandla med olika material. Då barnen samhandlande med olika material kunde naturvetenskapliga fenomen på olika sätt göra sig begripliga för dem samtidigt som fler sätt att agera och bli till, möjliggjordes för barnen. Att exempelvis få tillgång till att utforska tillsammans med en gunga medför att ett barn, då hen befinner sig i gungan och tar fart, erfar acceleration i hela kroppen. Om barnet istället blir ståendes vid sidan av får hen inte samma erfarenhet. Dock medförde olika könande processer att detta inte skedde på samma sätt och villkor för alla barn. Flickorna i studien behövde stundtals kämpa mer för att använda sin kropp och få tillgång till olika platser och material. 

− I resultaten återfinns även exempel på hur naturvetenskap i förskolan kan göras på många olika sätt och tillsammans med platser och material som inte alltid går i linje med traditionella eller gemensamma normer kopplade till naturvetenskap, såsom exempelvis ett ritbord och normer om ”flickighet”. Resultaten visar även hur könsnormer medskapade barnens lek då de var i en naturlig miljö utomhus.

Var det något i dina resultat som förvånade dig?

− Ja, hur starkt naturvetenskapliga fenomen kan ”sätta sig i kroppen”. Då jag tittade på videoklipp från förskolan när barnen gungande erfor även jag rent kroppsligt hur det känns att gunga, trots att jag satt stilla på en stol. Detta tänker jag är något som pedagoger och forskare kan dra nytta av när vi försöker förstå hur barn kan utforska och erfara naturvetenskap i eller genom kroppen – starka erfarenheter som barn kanske inte alltid uttrycker genom ord. 

− Ytterligare en sak rör hur själva naturvetenskapen – eller olika naturvetenskapliga fenomen – tillsammans med normer om kön, också medskapar barns möjligheter att bli till, hur de använder sina kroppar, vad de säger och gör. Ett exempel på detta är hur rotation deltog i ett skapande av ett antal pojkars sätt att ta plats och förflytta sig runt i ett rum då de följde efter sina roterande konstruktioner – så kallade Beyblades. 

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

− Resultaten bidrar med kunskaper om hur man kan arbeta för att bredda barns möjligheter att utforska och bli till, exempelvis genom att man försöker hitta sätt att bredda vad som kan ses som/förknippas med naturvetenskap och naturvetenskapligt utforskande. I studien återfinns exempel på hur feminina uttryck och göranden kan pågå ömsesidigt med utforskande av och tillsammans med naturvetenskapliga fenomen. Genom att vidga förståelsen för olika ämnesinnehåll kan pedagoger även inkludera fler barn och fler sätt att vara och göra på som naturvetenskapliga. 

− Resultaten bidrar också med kunskaper om hur könande processer kan pågå även i naturmiljöer utomhus. Detta går emot den starka bild som råder kring att naturen ”automatiskt” är en mer jämställd plats där barn alltid kan vara friare än inomhus. Ytterligare bidrag rör exempel på hur barn utforskar, lär och blir till tillsammans med naturvetenskapliga fenomen. Med andra ord att naturvetenskapliga innehåll kan ses som sammanflätade med barnen och deras göranden och inte enbart som något barn lär sig om

Ska du fortsätta med ditt avhandlingsämne?

− Jag håller just nu på att skriva på ansökningar om medel för en ny studie som också kommer beröra naturvetenskap och genus i förskolan, men med en lite annan ingång än mitt avhandlingsarbete. Det finns fortfarande inte så mycket studier som kombinerar naturvetenskap och genus i förskolan så fler studier behövs.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

− Att få bidra med kunskaper som förhoppningsvis blir användbara i praktiken, och att få fördjupa sig i viktiga frågor och utveckla dem vidare. Jag tyckte väldigt mycket om att arbeta som förskollärare – i praktiken väcktes många frågor jag ville undersöka men jag hade inte tid till den fördjupningen då. Som forskare har jag den tiden. Jag gillar även att det är väldigt kreativt och utmanande – både vad gäller att bedriva den egna forskningen och att ta del av andras. Och att man behöver tänka mycket och att försöka utveckla teori och metoder på olika sätt. 

Vad gör du på fritiden?

− Jag springer, läser och umgås med familj och vänner – så mycket som det går nu då i och med corona.

Lästips

Läs Annas avhandling Barn, naturvetenskap och könande processer i förskolan.

 

Skrivet av: Lotte Mjöberg