Klara Dolk

Klara
Dolk

Lektor i förskoledidaktik
Verksam vid
Stockholms universitet

Klara Dolk är utbildad förskollärare. År 2013 disputerade hon med ”Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan”. Idag är Klara lektor i förskoledidaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.  

Genuspedagogik är något som intresserar forskaren Klara Dolk. I arbetet med sin doktorsavhandling, undersökte hon de spänningar och konflikter som uppstår i relationen mellan vuxna och barn inom förskolans värdegrundsarbete. Hon hoppas att den ska kunna fungera som en ögonöppnare!

Berätta lite om dig själv!

Jag började arbeta i förskolan 1999 och blev snabbt intresserad av genuspedagogik, som var nytt då. Jag började läsa, föreläsa och leda nätverk i genuspedagogik. Samtidigt utbildade jag mig till förskollärare. År 2013 disputerade jag med ”Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan”. Idag är jag lektor i förskoledidaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.

Varför blev du forskare?

Jag jobbade som volontär på en kvinnojour i Stockholm när jag träffade en kvinna som arbetade halvtid på kvinnojouren och halvtid som forskare. Då tänkte jag ”Wow, så skulle jag också vilja ha det”. Jag tyckte att det verkade spännande att vara forskare, och jag älskade att skriva B- och C-uppsatser under min utbildning. När jag blev uppmuntrad att söka till forskarutbildningen som färdig förskollärare gjorde jag det, och på den vägen är det. Det roligaste – och lyxigaste – med att vara forskare är att få en massa tid för reflektion och att försöka sätta ord på det jag själv och många andra grubblar på.

Vad forskar du om?

Avhandlingen bygger på ett etnografiskt fältarbete där jag under ett år följde en förskolas arbete med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Syftet med Bångstyriga barn var att undersöka de spänningar och konflikter som uppstår i relationen mellan vuxna och barn inom förskolans värdegrundsarbete. Med avhandlingen vill jag bidra till en diskussion om de demokratiska implikationer som föreställningar om ”barn” och ”vuxna” har för en förskola, eller ett samhälle. Inte minst när det gäller barns och vuxnas möjligheter att gå utanför ramarna och skapa något nytt inom värdegrundsarbetet!
I mitt arbete som förskollärare, föreläsare och forskare har jag intresserat mig specifikt för de ”trubbel” som uppstår inom det genuspedagogiska arbetet i förskolan.

Vad säger forskningsresultaten?

Allra mest nytta av resultaten tror jag att de som arbetar i förskolan har, men även de som på andra sätt möter barn, som föräldrar, närstående eller i andra yrkesområden. Mina resultat visar på hur en viss barnsyn och en viss kunskapssyn påverkar olika områden, som exempelvis genuspedagogik. Detta gör att barnens bidrag till det genuspedagogiska arbetet (till exempel deras påhittighet, deras motstånd och deras överskridanden) sällan tas om hand. Barns delaktighet är otroligt svårt i praktiken! Det som förvånade mig var att barnen gjorde så pass mycket motstånd mot de vuxna som de gjorde, och att motståndet var så påhittigt.

Jag hoppas att ”Bångstyriga barn” kan användas för reflektion, framför allt på förskolor och förskollärarutbildningar, men också inom övriga skolväsendet, inom specialpedagogik och av föräldrar. I bästa fall kan boken fungera som en ögonöppnare – hur gör vi egentligen och hur skulle vi vilja göra? Vilken syn på barn och kunskap präglar vår praktik utan att vi alltid tänker på det? Min forskning ger inga svar på hur vi bäst gör, men frågor och tankeställare som möjliggör olika svar.

Hur ska du fortsätta med ditt forskningsämne?

Jag hoppas kunna fortsätta med ett projekt om hur barn i förskolan förstår det fenomen som idag präglar de flesta stadsbilder, nämligen att människor sitter på trottoarer och torg och ber om pengar. Jag är nyfiken på hur barnen tänker om ett fenomen som vuxna många gånger har svårt att hantera, något som ses som en ”vuxenfråga”.

Vad gör du när du inte forskar?

Jag är föräldraledig just nu, så det blir mycket blöjbyten och barnvagnspromenader. Innan graviditeten spelade jag mycket fotboll i Nätverket Linje 17:s sportklubb. Vi är ett gäng som träffas ett par gånger i veckan och spelar bara för att det är så kul. Alla kan vara med, oavsett om man spelat fotboll tidigare eller inte!

Lästips

  • Hur gör prinsessor? Genusarbete och normkritiskt tänkande i förskolan. Ett nytt arbetsmaterial av Magdalena Hulth, Hedda Schönbäck, Per Gustavsson. Natur och Kultur, 2014.
  • Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan. Detta är mitt avhandlingsarbete, som kom ut som bok på Ordfront, 2013.
  • En rosa pedagogik. Jämställdhetspedagogiska utmaningar. Detta är en antologi som jag skrivit två kapitel i. Där utvecklar jag vad jag kallat en ”komplicerande genuspedagogik” . Jag gör även ett nedslag i en australiensisk förskolas arbete med social rättvisa. Liber, 2011.
  • Rosa – den farliga färgen. Av Fanny Ambjörnsson, Ordfront, 2011.