Arbetslaget ska med gemensamma krafter erbjuda barngruppen en bra utbildning och göra det tryggt för vårdnadshavarna att lämna sina barn hos er. Men vilka utmaningar kan det finnas i uppdraget för...

Så fort barn föds startar språkutvecklingen. För vissa går det snabbt och andra behöver mer tid. I denna artikel presenteras sex strategier som är enkla att använda för att stimulera de yngsta...

Hur skiljer sig flerspråkiga barns språkutveckling från enspråkiga barns? Hur kan man stötta det flerspråkiga barnet på bästa sätt? Logoped Elvira Ashby delar med sig av sina mångåriga erfarenheter...

I andra delen i serien om att möta och arbeta med barn med traumatiska erfarenheter fördjupar vi oss i hur trauma påverkar hjärnans utveckling och hur trauma syns i barnens beteende.

Barn är ibland tystare än vanligt under en kortare period, men kan också fastna i sin tystnad och riskera att gå miste om sociala kontakter, lek och lärande. Psykolog Karin Österlund ger råd om vad...

Karin Rönnerman, professor i pedagogik, berättar om hur några förskollärare använde aktionsforskning i det systematiska kvalitetsarbetet för att utveckla den egna verksamheten. Det genererade ett...

Den här artikelserien utgår från Alan Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter. Denna del tar upp aktiviteter som på ett lekfullt sätt tränar räkning, antalsord, räknesystem och talsystem.

Det enskilda barnets rättigheter ställs ofta mot principen om andras väl. I den här artikelserien diskuteras vardagliga konfliktsituationer mellan barn och vuxna i förskolan. Inte som ett problem som...

Redan i fyra-, femårsåldern kan man se att barn skriver långa rader av skrivtecken med allt mer bokstavsliknande utseende. Detta nyfikna experimenterande med bokstavsformerna är ett viktigt steg...

Barn med rörelsehinder upplever precis som alla andra barn glädje i att röra sig, och de allra flesta går i ”vanliga” förskolor tillsammans med kamrater från sitt bostadsområde. Vad innebär de...

Vilket ansvar har förskolan för barnens vänskapsrelationer, undrar vår reflekterande förälder. Föräldern känner sig också kluven inför barnkalas, att bli utvald eller bortvald.

Tre olika principer från Milstensgårdens förskolas språkpolicy, för att säkerställa förhållningssätt hos vuxna. Utifrån dessa principer boostar pedagogerna barnens språk och bidrar till en språkrik...

TAKK är det många som känner till men AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) kan också tillföra mycket. Det berättar Matilda Gniste, leg. logoped, mer om här.

Att arbeta med de yngsta barnen i förskolan är ett alldeles speciellt uppdrag. Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att ha ett samspel av god kvalitet med en trygg och närvarande vuxen.

I detta avsnitt av Nya känsloskolan får du veta mer om vad som antagligen är det första programmet för självmedkänsla, utvecklat för barn. Syftet är att lära barn att tala lugnande till sig själva,...

Matematisk kompetens grundläggs i tidiga år. Det är en kompetens som alla vuxna behöver för att kunna ta sig fram i samhället. Förskolan kan fylla en viktig roll i att ge tillgång till matematiska...

Samlingen är av tradition en vanlig aktivitet på förskolan. Men vilket syfte fyller den egentligen? Och blir resultatet det som läroplanen avser?

Tid är något som intresserar de flesta förskolebarn väldigt mycket – ändå syns inte detta ämne speciellt mycket i förskolan. Det finns heller inte mycket skrivet om det. Men Marita Lundström på...

Walkie-talkies och tydliga roller ute är vad som krävs för förskolan som har sin utemiljö i den allmänna parken. Att samutnyttja utemiljöer kan vara en lösning på städernas brist på yta. Men det...

Erfarenheter, fakta och kroppsliga minnen utgör alla en väsentlig del i lärandet, och minnet är viktigt i allt vi gör och främjar i förskolan. Men hur går minnesprocessen till och hur kan vi stödja...