Fortsatt trygga barn under coronapandemin

Publicerat

Coronapandemin fortsätter att påverka förskolans verksamhet. Även om barn och vuxna är kvar på sina vanliga avdelningar är det ändå inte som det brukar. Undervisningen påverkas och pågående processer stannar av eller behöver genomföras på annat sätt än planerat.

Pågående pandemi kräver nya arbetssätt

Förskolan är en arena i ständig aktivitet och under året arbetar man aktivt med målstyrda processer för att uppfylla uppdraget och läroplanens intentioner. Våren är tiden när man knyter ihop säcken. Våren är också tiden för avslut, överlämningar till förskoleklass och kanske särskilda femårsaktiviteter.

Nu befinner vi oss i ett läge där man faktiskt inte vet vilka saker som kommer att kunna bli av, samtidigt som barn ska lämna verksamheten i takt med att sommaren kommer närmare.

Många förskolor är kreativa och försöker hitta andra vägar. De använder till exempel digitala verktyg på nya sätt och har fler aktiviteter utomhus.

Barn i behov av särskilt stöd

För en del av de barn som är i behov av särskilt stöd, i de fall då man planerat väl för överlämnande till kommande förskoleklass och grundskola, befinner man sig nu i en situation där överlämningssamtalen inte blir av som planerat.

Hur säkrar vi upp för att ge dessa barn bästa möjliga förutsättningar i grundskolan? Hur kan vi använda digitala verktyg eller telefonsamtal för att se till att överlämningen blir så bra som möjligt och kunskap om barnets behov inte tappas bort?

En annan intressant iakttagelse som jag själv gjort (vet inte huruvida andra håller med), är att en del av de barn som är i behov av särskilt stöd i den vardagliga verksamheten verkar ha fått ett minskat behov av riktade stödinsatser när barnantalet gått ner i den ordinarie barngruppen på grund av coronaviruset.

En minskad barngruppsstorlek (förutsatt att barnet upplever trygghet) verkar medföra minskat behov av riktat stöd hos vissa barn. Detta tål att analyseras när pandemin är över; vilka insatser behövs utifrån svårigheter hos ett enskilt barn och vilka stödbehov skapas hos barn utifrån de förutsättningar som ges barnen (och pedagogerna) på grupp- och organisationsnivå?

Omsorgssvikt och dysfunktionella hemmiljöer

En annan grupp barn som behöver uppmärksammas särskilt under coronapandemin är de som lever under hemförhållanden där vi misstänker våld och omsorgssvikt. För många av dessa barn är goda relationer till pedagogerna i förskolan en central skyddsfaktor.

Hur påverkas dessa barn av den ökade utsatthet som vi ser i samband med nuläget, som hänger ihop med att de nu kanske är hemma hela tiden eller att påfrestningarna i familjen nu blir särskilt stora?

Detsamma gäller barn som lever i ekonomisk utsatthet. Hur påverkas de i nuläget om de inte kan komma till förskolan som kanske är en viktig skyddsfaktor när det gäller mat och trygghet?

Precis innan smittspridningen eskalerade kanske förskolan var i färd med att göra en orosanmälan för vissa barn. Men pandemin kan ha medfört att de barnen nu inte varit på förskolan på flera veckor.

Hur ser vi till att dessa barn inte glöms bort? Kan man ringa hem eller på andra sätt ha kontakt med dessa familjer kontinuerligt för att få en uppfattning om hur barnen har det? Finns det behov av att kontakta socialtjänsten på grund av stor frånvaro?

Det är viktigt att lyfta frågan med sin rektor, så att vi i alla fall gör vad vi kan i förskolan för att dessa barn inte ska glömmas bort.

Tydlighet och förutsägbarhet främjar trygghet

Även om barn och pedagoger är kvar på sin vanliga förskola, är verksamheten inte som den brukar. Är det dessutom lite rörigt för pedagogerna beter man sig säkerligen lite annorlunda som vuxen utan att man är medveten om det. Barnen som ju hela tiden pejlar av läget, märker om det är tryggt och om allt är som det ska eller ej.

Enkla knep för att öka barnens upplevelse av kontroll och trygghet är att verbalisera eller på andra sätt kommunicera vad som händer och vad som ska hända. Ett exempel kan vara när man som pedagog går iväg, på rast eller till en annan avdelning. För att hjälpa barnen att få ett sammanhang kan man vara extra tydlig genom att berätta detta för barnen som är på avdelningen, för att försäkra sig extra om att de vet vad som händer.

Exempel

Lisbeth ska gå på rast, precis som hon gör varje dag. Avdelningen är sammanslagen med två andra avdelningar, och det har kommit pedagoger från båda dessa avdelningar. Pedagogerna känner varandra och barnen känner till varandra, men trots allt är det ju inte som vanligt.

Lisbeth har fem barn från sin ordinarie barngrupp kvar på avdelningen. När hon ska gå på rast berättar hon för alla barn på avdelningen att ”nu går jag på rast”. Hennes kollega Mirko fyller i att ”jag är kvar här och hjälper alla barn som behöver hjälp när Lisbeth är på rast”. Lisbeth sätter sig också på huk hos ”sina” fem barn och berättar för dem att hon går på rast men kommer tillbaka om en liten stund.

Alla barn reagerar olika. Något barn svarar okej, ett barn verkar inte reagera alls och ett barn frågar Lisbeth om hon lovar att komma tillbaka, vilket hon svarar att hon gör och att Mirko är extra bra på att hjälpa till när hon är på rast.

Lisbeth kan sedan ha rast i lugn och ro. När hon kommer tillbaka sitter Mirko och bygger med barnet som undrade om Lisbeth kunde lova att hon kom tillbaka. Tydligheten och förutsägbarheten hjälper barnen att lättare hantera de förändrade omständigheterna.

Stötta i leken

Många pedagoger berättar om hur coronaviruset tar utrymme i barnens lekar i förskolan. Som pedagog stöttar man genom att vara närvarande i rummet och lyssna in. Coronapandemin blir många gånger ett lektema bland andra teman och det fyller en viktig funktion i barnens hantering av vardagen.

När vi hör att barnen har svåra funderingar i leken kan vi stötta dem och uppmärksamma deras frågor och funderingar för att hjälpa dem på bästa sätt, och för att påminna dem om att vuxnas uppgift är att ta hand om barn så att de är trygga.

Ton- och känsloläge påverkar yngre barns stressnivå

Det är också viktigt att tänka till bland personalen om hur man pratar framför barnen om coronapandemin. Nu mer än någonsin blir ett professionellt förhållningssätt viktigt, eftersom barnen ofta hör mycket mer vad vuxna pratar om än vad man är medveten om.

Hur vuxna pratar om situationen, och i vilket ton- och känsloläge, påverkar yngre barns stressnivå och upplevelse av trygghet mer än den fakta de får veta om coronaviruset. I kontakten med barnen är det viktigt att vi har fokus på deras funderingar och frågor om nuläget. Utymmer för våra egna funderingar och vår egen oro får ges i andra forum än i kontakten med barn och vårdnadshavare.

Rektor och ledning viktiga för att ge medarbetare stöd

Rollen som rektor är central i arbetet med att ta fram ett gemensamt förhållningssätt på förskolan och i att stötta de medarbetare som känner sig extra oroliga.

För den som själv hör till någon riskgrupp eller har någon nära anhörig med underliggande sjukdomar, kan oron för att bli smittad vara väldigt stor. Situationen väcker olika känslor och triggar oss vuxna på olika sätt, och detta hör till i rådande krisläge. Men vad hör hemma i kontakten med barnen och vårdnadshavare när man arbetar i förskolans verksamhet?

I detta sammanhang är rektor och ledning viktiga stödfunktioner för medarbetarna. Avsaknad av stöd från ledningen gör att det blir upp till var och en hur man förhåller sig till coronapandemin i sitt professionella uppdrag och den professionella kontexten. Detta medför att likvärdigheten tenderar att minska i kontakten med barn och vårdnadshavare.

Diskutera
  • Hur pratar vi med barnen om nuläget i coronapandemin?
  • Hur hanterar vi egen ovisshet och oro i situationen?
  • Vad innebär ett professionellt förhållningssätt i nuläget? I kontakt med barnen och i kontakt med vårdnadshavare?
  • Har jag som medarbetare behov av mer stöd från min rektor och ledning?
  • Hur främjar vi barnens upplevelse av trygghet i rådande situation?
  • Hur försäkrar vi oss om att barn i behov av särskilt stöd får detta tillgodosett i nuläget?
  • Hur uppmärksammar vi och följer upp hur barn i särskilt utsatta livssituationer har det i nuläget – i de fall då vi även vanligtvis känner oro?

Läs gärna

Förskoleforums tidigare artiklar om coronakrisen:

Vardagen i coronakrisen

Skapa trygghet i en forändrad förskolevardag

Så pratar du med barn om coronaviruset

Om trygghet och relationer:

Fem vägar till bättre relationer i förskolan

Konkretisera arbetet med trygghet