Digital kompetens lyfts fram i förskolans reviderade läroplan och 80 procent av landets tvååringar använder digitala plattformar. Men hur påverkas småbarnshjärnan av skärmar?

Mer utmanande och stimulerande miljöer, material och aktiviteter. Möjlighet att vidga och fördjupa projekten och skapa möjligheter till utforskande utomhus. Det är några av syftena med...

En artikelsamling med artiklar om lärande undervisningsmiljöer – material lämpligt att använda som underlag för t.ex. en studiecirkel – finns nu att ladda ner som en sammanhängande pdf.

I sista delen av artikelserien om hur barnens lärande påverkas av förskolepersonalens undervisning beskrivs den miljö som ger de starkaste resultaten i lärande, nämligen scaffolding – stöttande...

En förskolemiljö byggd på vetenskaplig grund och utformad enligt Lev Vygotskijs teorier – hur kan den se ut? Inspireras av Brinkens förskola där stora öppna ytor inbjuder till lek och utforskande.

Den undervisningsmiljö som barnen möter kommer att påverka vad och hur de lär sig. Här beskrivs den undervisningsmiljö som Ann S. Pihlgren kallar för "låt-gå" och hur den kan utvecklas. Del 5 av 6.

En videofeedback-metod där man utgår från inspelade filmsekvenser och genom dem får syn på interaktion och samspel. Det är Marte Meo, som används i en hel del svenska förskolor.

Följ med till avdelningen Tiger på Gustavsbergs förskola och läs om hur de jobbar med läslust för förskolans allra yngsta.

Den barnutforskande undervisningsmiljön är den vanligaste undervisningsmiljön i svensk förskola. Hur skiljer den sig från de undervisningsmiljöer som tidigare beskrivits i den här artikelserien? Och...

Den moralistiska undervisningsmiljön är något som vi ska titta närmare på i den här delen av serien om undervisningsmiljöer, och något som inte alltid når det resultat man kanske önskar sig. Del 3 av...

Ann S. Pihlgren berättar vidare om undervisningsmiljöer på förskolan. I den här artikeln, och i filmen som finns att se i anslutning till artikeln, får vi titta närmare på den allmänna...

Den två meter höga skulpturen på förskolegården består av en stubbe med ett antal figurer som klättrar runt, gömmer sig och tittar fram. Det finns mycket att upptäcka och varje liten figur har en...

Det är lätt hänt att abstraktionsnivån på exempelvis en samling hamnar långt över vad förskolebarn har en möjlighet att förstå. Hur undviker man det? Det skriver Gunilla Carlsson Kendall, leg....

I den tredje och sista delen i serien om att möta barn med trauma i förskolan, fördjupar vi oss i det konkreta arbetet med att främja traumamedvetna verksamheter.

Den undervisningsmiljö barnen möter påverkar vad och hur de lär sig. I sex artiklar och sex korta filmer berättar Ann S. Pihlgren om vilka undervisningsmiljöer barnen möter på förskolan och om hur vi...

I andra delen i serien om att möta och arbeta med barn med traumatiska erfarenheter fördjupar vi oss i hur trauma påverkar hjärnans utveckling och hur trauma syns i barnens beteende.

Samverkan för bästa skola är en satsning som drivs av Skolverket. I år är även förskolor med, och Göteborgs Stad har nu påbörjat ett arbete på fem förskolor med ”svåra förutsättningar att nå målen i...

Många barn i våra förskolor har varit eller är utsatta för trauma, och förskolan har stor potential att vara en viktig skyddsfaktor för dessa barn. Men för att kunna bidra till deras läkning och...

På avdelning Kristallen på Kolla förskola använder man numera en aktivitetstavla som synliggör tänkbara aktiviteter. Den ger barnen större möjligheter att bestämma vad de ska göra och vem de ska leka...

Jonna Larssons studier fokuserar på barns lärande och lek i relation till naturvetenskap som lärområde. Hennes resultat visar på betydelsen av att stötta barn i att lära om naturen och vetenskapen...