När bägaren har runnit över och pedagogen ska hjälpa barnet att komma tillbaka innanför sitt toleransfönster hjälper inte tillrättavisningar. Anna Hellberg Björklund ger vägledning.

Med hjälp av långvariga par – "lärkompisar" – kan barnen lära sig utveckla sin samarbetsförmåga. Men för att det ska fungera väl behöver parindelningen planeras noga av arbetslaget. Det behövs...

Att arbeta med Superkompisar är ett sätt att skapa inkluderande samspelsmiljöer där alla barn kan hitta lekmöjligheter, där de kan utveckla sin sociala förmåga och stärka varandra som individer. Lisa...

Hur hänger ryssen Lev Vygotskijs tankar samman med schweizaren Jean Piagets syn på hur barns lärande går till? Och hur ser de på pedagogens roll? Det undersöker Leif Strandberg i denna artikel.

Som vuxen i förskolan behöver man påminna sig om att man är en ständig förebild för barnen. Om man i arbetslaget visar att man kommer överens, kommunicerar med och bemöter varandra på ett...

Ett- och tvååringarnas lekar är ofta fysiska och sensoriska, som att hoppa, jaga, springa, känna och plaska. Samtidigt är behovet av trygghet stort. Så här kan du möta de yngsta barnens behov i...

Barn är ibland tystare än vanligt under en kortare period, men kan också fastna i sin tystnad och riskera att gå miste om sociala kontakter, lek och lärande. Psykolog Karin Österlund ger råd om vad...

Vilket ansvar har förskolan för barnens vänskapsrelationer, undrar vår reflekterande förälder. Föräldern känner sig också kluven inför barnkalas, att bli utvald eller bortvald.

Att arbeta med de yngsta barnen i förskolan är ett alldeles speciellt uppdrag. Ju yngre barnet är, desto viktigare är det att ha ett samspel av god kvalitet med en trygg och närvarande vuxen.

I detta avsnitt av Nya känsloskolan får du veta mer om vad som antagligen är det första programmet för självmedkänsla, utvecklat för barn. Syftet är att lära barn att tala lugnande till sig själva,...

Erfarenheter, fakta och kroppsliga minnen utgör alla en väsentlig del i lärandet, och minnet är viktigt i allt vi gör och främjar i förskolan. Men hur går minnesprocessen till och hur kan vi stödja...

Pedagogernas kunskap om barns känslomässiga utveckling och hur man kan möta och bekräfta barns känslor ger förskolan stora möjligheter att hjälpa barnen till större förståelse för sig själva och...

Ett rörelsehinder begränsar ofta barnets möjligheter att inta en aktiv roll i samspelet med omgivningen, och det kan vara svårt att utveckla en väl fungerande kommunikation. Vilka kan problemen vara,...

Hur väl förskolepersonal än strävar efter ett gott samarbete med barnens hem kan det ändå uppstå problem. Men genom ett förhållningssätt som innebär en tro på att vårdnadshavare vill sina barn väl...

En vanlig återkoppling från pedagog till vårdnadshavare vid hämtning är Allt har varit bra! Vad betyder egentligen det? Barnet har varit på förskolan i flera timmar. Vad har de gjort? Och vad betyder...

De är ofta inblandade i konflikter och har skämtsamt kallats samhällets våldsammaste grupp. Och de kan konsten att ställa frågan ”Varför?” i ett oändligt antal led. Säkert känner du igen tre- och...

Kunskap om hjärnans utveckling och funktioner bidrar med ett viktigt perspektiv när vi arbetar för att skapa goda förskolemiljöer för alla barn. Den här artikelserien handlar om trygghet, känslor,...

Anna-Carin Håkansson, specialpedagog och handledare, visar hur du kan förstå olikheter och ge varje barn förutsättningar att utveckla en positiv och realistisk självuppfattning.